Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
451
karet i mann och en brinnande lunta i hand; skatorna
skratta; lärkorna sjunga; solen glimmer blank och trind. Klockan
ett är Nahum redan ett godt stycke utom tullen, för att
på förhand få njuta af det sällsynta skådespelet. Ett damm
uppstiger. Nu är säkert kungen i antågande. Nej! det var
ej han; blott en mängd köksvagnar. Åter ett buller.
Silfversmidda livréer glänsa. Hör, hur piskorna smälla. Det
dånar i marken. Nu är han säkert här. Dock nej, det var
icke han; endast kammarherrar. Klockan slår tu, hon slår
tre, hon klämtar fyra; ändå ingen konung. Nahum
uppklättrar i en pil.
Ändteligen är den efterlängtade stunden inne. De
många spännen för vagnen, dragonerne vid sidan, och
framför allt förridaren tillkännagifva, att han är i annalkande.
Som en blixt kastar sig Nahum från toppen af trädet ner till
jorden; med kaschetten under armen skyndar han barhufvad
och andtruten att i förväg hinna till tullen. Ofta ser han
sig om; allt närmare nalkas vagnsdånet och dammet. Nu har
han uppnått sitt mål. Men hvilken förfärlig trängsel! Ilär
får han ingenting hvarken se eller höra. Lyckligtvis
erbjuder honom ett plank sitt biträde. Han uppklättrar derpå,
med kaschetten till sadel under sig. Nu är konungen vid
tullen. Hjessorna blottas. Tobaksbussarne tagas ur munn;
manskapet skyllrar; biskopen framdrager sitt tal. En tystnad
djup som grafven. Alla på tå. Ögonen på en punkt. Nu
nedfäller kungen sitt vagnsfönster; man kan ganska väl se
honom. En medelålders, smal herre med hårpiska, och en
svart, starkt tilldragen halsduk kring halsen. Många stjernor
och band. Minen alfvarsam och nästan butter. Helt kort och
sakta besvarar han talet. Alla lägga till örat och lyssna.
Zephirerna leka i pudret på Nahums magister, och lyfta
sakta enoch annan lock. Klatsch! nu smäller det; den förgylda
kongliga vagnen är åter i gång; alla buga sig;’ ett dystert
alfvar har lagt sig på åskådarnes anleten; och nu rullar
vagnen in genom slottshvalfvet, dit mängden af nyfikna strömmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
