- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Fjerde Delen. Prosaiska Uppsatser m.m. /
190

(1847-1852) [MARC] Author: Carl Fredric Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

190

gudnås, jag ännu är långt efter honom i kunskaper. Men det
skall val bättra sig. Mamma vill, alt jag skall taga
undervisning i flöjt. Den som blott agde tid dertill. Få se efter jul.
Ack! apropos om jul. Skall jag nu ligga har öfver den
tråkiga julen? Fast jag får vul lof, efter pappa så vill, och på
det jag må hinna något stycke fram i min läsning, Men nog
vore det bra roligt, att få klappa händerna åt de stora
julljusen, och de vackra bullarne och julklapparne sedan. Eller
tycker inte mamma så? Men mamma skall icke vara ledsen;
det blir dess roligare, när jag hemkommer i Maj, och heter
herr student, och har tagit min nations-examen och skrifvit
och disputerat pro exercitio; fast det är sannt, mamma vet ej
hvad det vill säga. Jag skall skrifva en grann dedikation till
pappa och mamma, på Latin eller Svenska, derom är jag
ännu icke rätt ense med mig sjelf. "Eller en sonnett," sade
Nahum, härom dagen småleende. I förtroende skall jag säga,
att han skrifver litet smått vers; men tyst dermed, jag har
någon plan derunder. Kors, om jag fick falla mamma om
halsen och saga, huru mycket jag håller af mamma, det vore
för roligt.

Men det var grufligt, hvad jag har skrifvit långt. Jag
får väl intet alldeles glömma bort dig, goda Paulina. Ack,
jag fick ej taga farväl af dig när jag reste; tv du var icke
hemma. Det har jag gråtit öfver mer än en gång. Kommer
du ihåg din bror Julius? Fyra i lifvet äro mig kärast, min
mamma och pappa, och du och Nahum. Ack! du skulle
känna honom; han är så god, så förståndig, så lugn, så
vänskaps-full. När jag brusar upp, så hejdar han mig. "Jag är,"
sade han härom dagen, "som en ensam fogel på qvisten." —
"Hvarföre så," svarade jag. — "Jag har icke någon far och
icke mer någon mor. Hon är nyligen död." — Härvid
lutade han sig emot mig, och jag kände, huru tårarne,
brännhe-ta, föllo på min hand. — "Har du icke eller någon bror,"
sade jag. — "Nej, nejl" var hans svar. — "Så vill jag då
blifva din bror; och Paulina skall blifva din syster; gråt ej

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:59:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dfcsamarb/4/0198.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free