- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Fjerde Delen. Prosaiska Uppsatser m.m. /
248

(1847-1852) [MARC] Author: Carl Fredric Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 48

I detsamma gaf lian de trögbenade kreaturen en dugtig
pisk-slang, och i makligt tåg jemkade de af utom gården
landsvägen framåt.

Efter några dagar stadnade det oansenliga åkdonet
utanför ett torp. Sonen beslöt att der söka sig natthärberge,
hvilket han också utan minsta svårighet erhöll. Den
gråhå-riga torparegumman pysslade och lagade så väl om honom,
att han vid afresan, visserligen något slösaktigt, begåfvade
henne med tvenne dukater, det enda metalliska mynt han
Ägde, och som af någon slägting blifvit honom gifvit i
fad-dergåfva. Vid åsynen af en så stor och sällsynt
drickspenning blef gumman alldeles utom sig af glädje, och för att på
något vis betyga sin erkänsla, förärade hon sin gäst en stor,
ganska stor och rymlig kruka, af högst märkliga egenskaper.
Han emottog skänken, tackade och fortsatte sin väg.

Åter förflöto några dagar, då de utmattade öken
stadnade på en grön, mycket aptitlig äng för att proviantera sig.
I kinkigare belägenhet befann sig deras husbonde. Matsäcken
var tömd. Bedröfvad steg han, med tom måge, ned från
åkdonet, och satte sig under ett träd att bitterligen gråta. I
sagor pläga de små foglarne, som sjunga bland löfven, kunna
ge många förståndiga råd; men här tego de alldeles.
Ändtligen öppnade krukan sin munn och frågade: !’hvårföre gråter
du, min lilla vän?" —■ "O! här måste jag ju lida brist på
all ting och förgås af hunger." — "Det skall jag nog
afhjelpa," svarade kärlet, gjorde en finurlig piruett, och vandrade,
småtrippande, bort. Hon uppgick till herrgården, hvilken
beboddes om icke just af en konung, likväl af en grefve; ty
baroner funnos ej på den tiden. Man var der sysselsatt med
att baka åtskilliga kakor af den utvaldaste sort. Krukan gick
in i köket och ställde sig i en vrå vid dörren. Då alla
tjenstehjonen hade fullt upp att syssla, en del med att göra
degen och islå spad och gäst, andra att med flata handen
platta ut kakor, somlige att hålla ugnen till reds, hälla vatten
på de stenar, hvilka voro för heta, slutligen insätta brödet till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:59:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dfcsamarb/4/0256.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free