Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r251
mycken förnöjelse. Slutligen nedsatte han sig vid krukan och
började sucka. — "Hvarföre suckar du," sade krukan, "bar du
intet mat?" — "Jo, Gud ske lof! fri kost från grefvens kök."
— "Har du intet dryck ?" — "Jo, prisad vare himlen! fri
brygd från grefvens bryggeri." — "Har du intet kläder?" —
"Jo, de allragrannaste man kan tänka sig, från grefvens egen
garderob." — "Nå, hvad fattas dig då?" — "Jag är så
för-grufveligt ensam." — "Hvad menar du dermed? Har du
icke mig och kamraterna der borta?" — "Jo; men du är ju
ändå bara en kruka, och kamraterna fyrfota nöt." — "Jag
anar hvad du menar, och jag skall försöka göra dig till
viljes; men detta blir det svåraste uppdraget af alla."
Hon gjorde derpå sin vanliga piruett, och trippade bort
till herrgården. Efter gammal vana besökte hon allraförst
köket. När tjenstepigorna fingo se henne, blefvo de alldeles
ursinniga. Den ena fattade ugnsrakan, en annan eldtången, den
tredje diskbaljan och en fjerde började att sparka henne med
foten. — "Du förbannade kruka, ut med dig, ut!" — Krukan
hoppade undan ned till brygghuset. Ett lika öde träffade
henne der, hvarpå hon flyktade upp på gården.
När skräddarne genom fönstret blefvo henne varse,
hoppade de alla på en gång ned från bordet, så att det
ljomma-de i hela byggningen; den ena tillgrep en aln, en annan
fattade sitt pressjern, och den tredje saxen, och rusade ut för
att anfalla krukan. Men som hon var något lättare på
fötterna, räddade hon sig undan i trädgården. Den unga fröken
stod just då på terrassen, och uppband några liljestänglar med
sina snöhvita fingrar. Hon väcktes ur sina betraktelser af det
ovanliga sorlet och den stora folkskockningen, och skyndade till
stället der krukan fann sig omringad. Vid åsynen af krukan,
sade hon: "ack! se der har jag den krukan, hvilken jag så
mycket längtat efter, för att i den få plantera min stora
sköna törnros." — Härpå hoppade hon af glädje upp i
krukan; men denne var ej sen att skynda undan med den
vackra bördan, och lopp så fort, att hvarken tjenstepigorna eller
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
