Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r56
de, som spridde sig kring golfvet. A. låddes blifva förlagen.
"Skadar inte, skadar inte," sade brukspatronen, "ni ar på god
väg, låt oss klinga tillsamman."
Under tiden företog fändrik B. sin klappjagt efter
majoren. Han slog sina krumbugter kring salongen. Han fanns
icke der. Han genomlopp sidorummen. Han fanns icke der.
Han gick ut i matsalen. Han fanns icke der. Han undrade,
frågade, letade, ingen menniska hade sett till honom.
Slutligen hviskade någon med en hemlighetsfull mine i fändrikens
öra, att majoren gått in att lägga sig i ett af uppasserskornas
rum; emedan han ej befunne sig väl. Under förevändning att
fråga efter någon af betjeningen steg B. in. En man
fram-stälde sig här för hans ögon, liggande på en soffa, med en
grön yllekjortel öfver magen, axlarne och halfva benen, och
en stoldyna till hufvudgärd. De afdragna stöflarne stodo och
lutade sig mot hvarannan vid kakelugnen, och rocken
hängde på en spik bakom hufvudet. Mannen låg hopkrumpen,
huttrade och frös. — "Förlåt mig jag stiger in, hur står till,
berr major?" — "Mycket ruskigt, hu! hu!" — "Ni har
kanske förkylt er." — "Troligen. Det är nu andra gången i
år, man narrat mig på de fördömda balerna, och hvar gång
har jag på dem blifvit opasslig, hu! hu!" — "Ett par koppar
fläderthé skulle kanske intet skada, det plär befordra
svettning". — "Ah! här hjelper ingen ting". — "Kanske man
skulle tillkalla doktor. Om jag ej bedrager mig, befinner han
sig derute i danssalongen." — "För all del min herre, gör
sig ej besvär!" — "Ursäkta, att jag kom och störde;" härvid
gjorde föndriken mine af att gå: "För all del, min herre,
stadna qvar en stund. Det är alltid en lindring för den
sjuke, hu! hu! att få förkorta tiden med ett angenämt samtal.
Hul Hu!" — En paus.
Fändriken nedsatte sig på en stol bredvid soffan,
framtog, liksom händelsevis, en kortlek och började bläddra i
densamma. Det var märkeligt att se, huru majorens ögon be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
