- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Fjerde Delen. Prosaiska Uppsatser m.m. /
286

(1847-1852) [MARC] Author: Carl Fredric Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

r286

lande, leende törnros. I löjet ligger något skälmskt och klipskt.
Lägger jag den lilla, fjüderlatta, röda bladfisken i hennes hand,
hur spritter han ej. Hon ar säkert af ett sanguiniskt
temperament. Akta dig flicka! Guden har redan spännt sin båga,
pilen ar redan lagd på strüngen. Ack! ännu blott ett himmelskt
ögnakast, och äfven du har en älskare, hvilken på båda sina
knän ligger framför dig.

Men till hvilket brusande haf komma vi ej nu? En
rigtig svartsoppa af kolera, — Fy! hur kan man komma fram
med dylika liknelser! — Ursäkta! jag menade det koleriska
temperamentet. Stolt, eldigt, halftbefallande står den tredje
statyn, och bjuder icke öfver en älskare, men en slaf; det är
ej nog att han ligger på knä, han måste ligga på alla fyra;
kyssa stoftet af hennes fötter. Det är fröken Felicie, framför
hvilken litera C., det vill saga fändrik Carl tumlar sig i
gruset. — Det är åska i luften, säger man, när himlens kinder
antaga en brunett eller en nära i koppar stötande färg; och
när då ljungeldarne bryta fram, blixt på blixt, huru bäfvar ej
hjertat i bröstet; och när då strålen far ned, sjuder ej böljan,
splittras ej klippans barm, smälter icke stålet för de heta
kyssarne. Sådan var Felicie. En drottning, en gudinna, hvilken
man ägde rätt att tillbedja, ej att älska.

Sällskapet steg in i salen. Hvilken motsats! Den
vedervärdiga ryttmästaren traskade der upp och ner i sina paltiga
kläder. Visiten var honom icke välkommen; ty det gälde
aftonvard, tre pipor (obak och kanske äfven qvällsvard. För
höflighetens skull bad han de unga herrarne sitta ned och
vara välkomna. Damerna ingingo i ett annat rum, som
jag gissar, för att något städa sig. Besöket bestod ju af
militärer!

"Det är förunderligt," tog ryttmästaren till ordet, i det
han flyttade hatten, hvilken han köpt af den der tjufven för
en tolfskilling (efter hvad läsaren vet), från fönsterkarmen och
hängde honom på spjellet, "hvad naturen stundom är
produktiv, der man ej har henne af nöden. Jag äger en gagnlös råe-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:59:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dfcsamarb/4/0294.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free