- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Femte Delen. Romaner och noveller /
3

(1847-1852) [MARC] Author: Carl Fredric Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I slutcl af förra seklet bodde en gammal hedersman till
prosl, på sin prestgård nedåt landet. Han hade öfver
Ire-tio år ägt denna lägenhet. Pastoratet var väl icke stort;
men hvad man säger naggande godt, och gubben hade deraf
sin rikliga bergning. Han var af den så kallade gamla
uppsättningen, lät kalla sig kära far, och sade du ål alla
sina församlingsboer, med undantag af kronofogden,
länsman-nen och en landtjunkare, hvilka titulerades med: »min
gunstige Herr Bror och Gynnare!» De gamla goda ordningarne
höll han strängeligen vid magt, så inom sin församling,
som i sitt eget hus. Då, till exempel, gubben inträdde i
kyrkan, skulle alla stiga upp och hälsa på kära prostfar,
och klockaren stå i sakristidörren, sora ett tändt ljus. Åkte
han ensam i sin schäs, utan att hafva någon bakpå, tillhörde
det kyrkovaktaren att passa på och taga emot hästen, samt
klockaren att hjelpa prosten ur. Likaledes, att när gubben
syntes på backen, en half Qcrdingsväg från kyrkan, skulle
angången ringas. I sakristian justerade alltid klockaren och
kyrkvärdarne sina ur efter prostens, och så hela
församlingen efter dem. Sken åter solen, så skedde en allmän
justering efter timvisaren på kyrkogården. Gubben var
annars en stor och bredaxlad man, med skarpa ögon och
mörk skäggbotten. Det silfvergrå håret föll
vördnadsbjudande kring axlarne, och de ännu fylliga och rödblommiga
kinderna tillkännagåfvo helsa och ett ordentligt lefnadssätt.

Tre ting voro honom synnerligen kära: hans schäs,
hans pipa och hans hund. Sehäsen var ej af det
nymodi-gaste slaget, visst ett sekel gammal, och hade begagnats af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:37:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dfcsamarb/5/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free