- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Femte Delen. Romaner och noveller /
11

(1847-1852) [MARC] Author: Carl Fredric Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

11

inenar väl prosten», genmälte adjunkten. — »Åb! Gud
forskone oss», pustade gubben, »vet ej herrn, hvad
polisonger vill säga?» — »Jo», svarade denne; »men sådana
har jag aldrig kunnat få, oaktadt jag flere gängor försökt
och sednast med Ripamontis hårbalsam; men hvilken i
stället tog allt skinnet af kindbenen.» — »Skadar intet»,
inföll prosten. »Det har lärt herrn, att kunna umbära dylikt
flidder-fladder. Jag har i fyratio år varit dem förutan, och
ändå hunnit upp till kontraktsprost. Men den saken hör
icke hit. Kuriöst emellertid, att det står i brefvet, att
herrn skall ha polisonger. Se här läs! fast det behöfs ej.
Är icke magisterns namn Bladesius?» — »Nej!» harklade
adjunkten, i det han något litet lyftade på sig, lade båda
rockflikarne öfver låren, strök dem släta med handen, och
slog en krumbugt med nacken, ungefär som en kalkon,
när han vill jodla; »mitt namn är Fahlenderlein från
Fahl-stad.» — »Ett grannt namn», hvisslade gubben; »men hur
hänger det härmed tillsamman? Hur har. herrn af
Bladesius kunnat få Fahlenderlein? Det begriper jag icke!»

Icke jag heller, suckade en röst utanför en dörr; men
så lågt, att knappast dörren, i fall hon ägt hörsel, kunnat
förnimma densamma. En af tjenstehjonen, kallad Maja,
eller äfven Stormaja, dels för sin väldiga volym, emedan,
der hon framvältade, man skulle trott ett stort
tvåvåningshus vara i annalkande, dels till skillnad från en annan af
pigorna med samma namn, men med mindre ståtlig figur,
stod på lur bakom den på glänt varande dörren till
rummet innanför köket, och hvilket gränsade till salen, der
prosten befann sig. Hon föranleddes till detta spejande
både af nyfikenhet och pligtkänsla, isynnerhet af den
sednare, emedan mamsell Greta redan på förhand förständigat
henne om skyldigheten att tvenne gånger i veckan, n. b.
vid frukost-timmarne, med qvasten i band rensopa och
vederbörligen med sand och granris öfverströ och tillpynta
magisterns kammare. Knappast hade bon med högra örat
uppsnappat prostens anmärkning, förr än hon, hänryckt
öfver att ha fått veta adjunktens namn, tog med venstra
foten ett språng, för att med den högra skynda i släptåg
efter till köket, och frambära denna färska nyhet, innan de
sista ljuden deraf hunnit bortdomna i örat. Men nu ville

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:37:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dfcsamarb/5/0023.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free