- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Femte Delen. Romaner och noveller /
18

(1847-1852) [MARC] Author: Carl Fredric Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18

Greta förständigades medfölja till kyrkan, äfvensom
adjunkten att förrätta altartjensten; drängen att i sjön tvätta
ren schäsen och syna skrufmuttrarne, smörja hjulen och
skura messingsselen. Sjelf påtog han sig den största
presl-kragen, och stod så förnöjd på sina hen, när han vid
märkningen mellan sin och Olai Petri krage, hvars porträtt
hängde på väggen, fann endast en half tums skillnad. Mot
kl. 9 uppkom den ena efter den andra af tjenstfolket, med
begäran att fa gå till kyrkan. Denna ovanliga håg till
uppbyggelse, hvilken annars lät förspörja sig blott jul, påsk,
pingst och midsommarstiderna, både smickrade och
uppeldade gubben. Ogerna ville han neka; men också ej tillåta,
att de nödvändiga syslorna eftersattes. Fördenskull kallades
Greta till rådplägning, och då hon upplyste, att det kunde
gå för sig, gaf gubben sitt bifall; men med tillägg, att
ingen måtte drista sig taga genvägen öfver kornåkern,
bortom hagen, och nedtrampa säden.

Rätta orsaken till detta kyrkspring var dock ej att
söka i fikandet efter alt böra prosten predika; men i hoppet
alt få böra magister Falallelej messa. Saken var den. En
af tjenstehjonen, Maja, hade, liktidigt med prosten, just som
solen höll på alt utösa sin första ljusbalja öfver jorden,
uppstigit för att äfven i sin tur utslå sitt ämbar, NB. i
grishon vid ladugården. Under vandringen förbi magister
Falallelejs fönster, hvilket slod öppet, hade hon hört honom
på det ljufligaste messa. Della satte henne i en fullkomlig
hänryckning. En djup pigsuck uppsteg ur det kopparbruna
bröstet, och under det hon med högra handen tog sig om
näsan för att snyta sig, tänkte hon, kosta hvad det ville,
att försöka komma till kyrkan, i den förmodan, att
magistern skulle låta böra sin vackra röst. Men alldenstund
tystlåtenheten icke egentligen blifvit qvinnans lott, kunde
hon ej länge behålla hemligheten för sig sjelf, utan
meddelade den först åt mamsell Grela, och derefter åt hela
kökskotteriet. En gemensam furioso fattade nu alla hjertan.
Hvar och en ville till kyrkan, ingen blifva hemma. Det
var ej utan, att underrättelsen om magister Falallelejs
lyckliga embetsgåfvor äfveu skakade Greta. Hon ägde af
naturen ett känsligt och ädelömt hjerta. Hon hade alltid
föreställt sig en adjunkt såsom ett halft underdjur: en tingest,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:37:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dfcsamarb/5/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free