- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Femte Delen. Romaner och noveller /
24

(1847-1852) [MARC] Author: Carl Fredric Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

24

händelsen, att konungen gjorde en resa ditåt, förnämligast
i akt och mening alt laga de der liggande logementerna i
ögnasigte, och kom i följd deraf alt hvila öfver natten hos
nämnde egendomsherre. Denne, som ville visa Hans
Majestät all möjlig undersåtlig uppmärksamhet, ansåg för sin
pligt alt ej låta obemärkt gå förbi de tvenne Engelska
uuderdjuren. Honungen biföll nådigst inbjudningen, och
tågade med bela det åtföljande släpet af kammarherrar,
or-donnanser och betjening ned till strömmen. Egendomsherren
gick underdånigsl några steg förut i afsigt, som vi gissa,
alt bereda så väl den Engelska Jord-mayorn som ladyn på
den höga gästens annalkande, och för att ha allt i ordning
till dess ankomst öppnade han något litet på dörren. Ulf!
sade lord-mayorn, och gjorde en stor sväng i öfverhuset.
Ulf! sade ladyn i underhuset, och log ett par pas de
riga-dons öfver tvärstockarne. I samma stund uppstöttes dörren,
och när de besagde djuren varseblefvo den briljanta
omgifningen, kraschanerna, de lysande handen, plymerna
och öfriga grannlåter, logo de af förskräckelse elt högt
språng och nedstörtade pladask i strömmen. Hela hofslaten
stod förstenad. Något dylikt luftsprång hade man aldrig
sett, ej en gång vid baletterna i hufvudstaden. Man ansåg
djuren förlorade, så mycket mer, som nedanför låg en qvarn,
emot hvars hjul de säkerligen skulle komma att
sönderkrossas. Då hade en soldat, hvilken händelsevis nedgått
till stranden att med sin kopparflaska hemta vatten, den
rådigheten att kasta sig i och gripa om örat på den ena af
äfventyrarne. Som han var, god simmare kämpade han sig
lyckligen till land, oaktadt flodens forsande och den
fyrbena-de ladyns motsträfvighet, hvilken i stället ville utåt
strömmen. Sjelfve lorden gick förlorad. Agaren, alldeles utom
sig af förljusning öfver den visade manhaftigheten, förärade
knekten till arf och egendom den räddade Engelskan. När
soldaten hemkom sålde han henne åt ruslhållaren, efter
hvilken auktionen nu skulle lTomma att hållas.»

Del var ej utan alt historien retade prostens
nyfikenhet. Efler en paus yllrade han: »Jag bekänner, att det
skulle vara artigt nog alt lägga sig till denna persedel;
men jag afskyr alla auktioner, der man endast öfvar
slagsmål, dobbel och dryckenskap.» — »Ah! kom och följ med»,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:37:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dfcsamarb/5/0036.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free