- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Femte Delen. Romaner och noveller /
35

(1847-1852) [MARC] Author: Carl Fredric Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

35

ning, håller kusin allt för mycket på rösten.» — Uff! sade
ladyn, och gaf till ett högt fnysande. — Adjunkten
fortsatte: »Hur angenämt under en så herrlig månskens-afton
som denna, om kusin lät höra något af sin melodiösa
sång!» — »Jag har så ondt i bröstet», hostade Grela. —
»Dermed är ingen nöd», invände magistern. — »Jag
kommer ej ihåg orden», krusade hon ytterligare. — »Dem
skall jag lära kusin», genmälte adjunkten. »Var så god
och vägra mig ej längre detta oskattbara nöje.» — »Jag
skall försöka», medgaf slutligen Greta, »endast kusin är så
söt och understöder mig.»

Båda uppstämde nu sången; men knappast var den
andra raden af första versen: Som ensam tycks lindra
min smärta, börjad, förrän ladyn uppgaf ett högt skri.
Hvad derpå följde, förbigå vi; men när prosten morgonen
derpå vaknade, förundrades han ej litet, alt en koloni af
unge Engelsmän befann sig på preslgården.

På denna färd följde nu för de båda kusinerna en rad
af idel jublande och hugnerika dagar, ehuru fa; ty de voro
endast sju. Men hvad hinner icke kärleken, framför alla
andra gudomligheter, äfven på en så inskränkt tid!
Fa-stebrefvet var väl icke uttaget, än mindre
gravations-bevi-set företedt; men den muntliga öfverenskoinmelsen på
tufvan, äfvensom kusinaget i biscboffen, voro nog. För alt
regelmessigt och åskådligt framställa dessa sju kärlekens
punkter, denna rosenkrans af hjertats innersta begär och
önskningar, dessa fröjdens, fridens och lycksalighetens
skapelse-dagar, vilja vi här uppkalla dem i den ordning de
följa hvarandra.

Thorsdags-morgonen (dagen efter auktionen och den
märkvärdiga resan) låg ännu allt i sitt kaos.
Grundämnena på djupet, endast väntande på skapelse-ordet. Det
förflutna sväfvade som lätta drömmar öfver hjertat. Det
kommande endast i dunkla aningar. Magistern tog sin flöjt
och blåste vid det öppnade fönstret morgon-reveljen. Vid
klangen sprang ett annat upp snedt öfver, och ur
detsamma stack magisterns huldgudinna ut hufvudet, med en
nick och ett vänligt: »God morgon, kusin.» Nu blef det
ljus öfver den kaotiska massan: och ett vänligt: »God
morgon!» ljöd tillbaka, åtföljdt af en flöjt-drill, som väckte

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:37:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dfcsamarb/5/0047.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free