- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Femte Delen. Romaner och noveller /
44

(1847-1852) [MARC] Author: Carl Fredric Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

44

Närmaste orsaken till det inbrytande ovädret var
följande. En afton hade mamsell Greta i köksskafferiet, på en
af de nedre hyllorna, låtit insätta ett fat med smör.
Skafferiet var utan lås, och blott försedt med en haspe, som
sällan pålades. Om morgonen saknades smöret.
Naturligtvis uppstod den frågan, hvarthän det så plötsligen kunnat
taga vägen. Misstanken föll på tjenstepigan, som städade
för magister Falallelej; ty hon hade Öfver natten legat i
köket. Hon togs i förhör; men nekade. Då upplyste en
af kamraterna, som länge haft ondt öga till henne, emedan
hon genom sin ihställningsförmåga förstått tillfjeska sig
förmånen af städningen, alt hon ej plägade sofva ensam; men
hade hos sig en sängkamrat, hvilken möjligtvis begått
ill-gerningen. Detta skölebarh var ingen annan än en af de
unge Engelska gentlemännen, som framför sina syskon
utmärkte sig genom sin brokighet. På långt båll såg det ut,
som hade han fått på sig en af dessa storrutiga kappor, i
hvilka vissa Svenska ungherrar låtit anglisera sig. Denna
brokighet hade till den grad hänryckt tjenstepigan, att hon
icke endast om dagen som oftast bar den lilla
Engelsman-hén på armen; men inbjöd bonom äfven att om nätterna
dela sitt läger. Det var alltså icke otänkbart, att denna
persedel begått snatteriet. För att utforska rätta
förhållandet, föreslog magister Falallelej att låta väga den
öfver-magadc, och dymedelst få utrönt, om ban verkligen hade
de sju smörmarkerna i sig eller icke. Sagdt och gjordt.
Engelsmannen upphemtades, man hopband haus fötter, hängde
honom på betsmannet och vägde.

Helt oförmodadt steg prosten in. — »Hvad tar
magistern sig för?» sade gubben. »Ernår magistern gå till
handa i hushållet?» — »Nej, söta pappa lilla», genmälte
Greta, som stått bakom och nu steg fram, »kusin skulle
endast hjelpa mig och väga den lille Engelsmannen.» —
»Hvilken kusin?» röt gubben till, och skådade sig omkring.
Greta, hvilken nu, men ty värr för sent insåg sin
oförsigtighet, blef röd 1 ansigtet som en pion. Magister
Falallelej stod ej mindre förskräckt och släppte grisen i golfvet, i det
han likväl höll tummen på betsmannet qvar, vände det om
och sade: »netto fem marker.» — »Hvilken kusin?»
dundrade prosten än en gång, och slog en generalhvissling med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:37:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dfcsamarb/5/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free