- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Femte Delen. Romaner och noveller /
46

(1847-1852) [MARC] Author: Carl Fredric Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

46

prosten inne, tittade han antingen i taket eller ned i golfvet.
Hvar gäng han nedkom i salen, stod han der som en
backhare, färdig alt vid minsta knäpp taga elt språng tillbaka
ut i farstun. Båda buro sitt lidande inom sig, utan att
drista meddela det åt hvarandra eller söka tröst derför.
Flöjttonerna bortdogo. Nankinsklädningen hängde obrukad
på en spik, och magister Falallelej återtog i förtviflan sin
fusel. Att drista tänka så högt som det, att hoppas i en
framtid erhålla mamsell-Gretas hand, var för honom numera
förgripligare än att tro sig en gång kunna blifva biskop.
Han insåg sin ringhet, och drog sig, som snäckan, tillbaka
inom sin förra ställning. Äfven för Greta hade hoppets
stjerna gått i moln. — »Söla pappa vill ej», suckade hon,
»och se! då står ej saken att hjelpa.» — Likväl hade hon
svårt alt öfvertyga sig om brottsligheten af det ingångna
kusinaget. Hon hade bifallit detsamma i allsköns tukt och
ära. Men då prosten kände äktenskapsbalken grundligare
än både Greta och adjunkten, resignerade hon under den
fromma tron: »söta pappa har förmodligen rätt i sitt
påstående, då han tagit pastoral-examen, hvilket magister
Falallelej ännu icke gjort.»

Lättare blifver det för en karl, att lösslita sig ur
kärlekens bojor, än för en qvinna, och det af många skäl.
Den förre äger elt vidsträcktare fält för sitt val. Förlorar
han en, så stå honom hundrade andra till buds. Han är i
samma belägenhet som hvarje fogel i skogen. Denne kan
flyga från gren till gren, sjunga, taga sin föda och bygga
sitt bo i hvilken trädtopp som helst, med undantag af
sådane, hvilka befinna sig inom hank och stör, och äro
fridlysta. Der lurar skylten med hagelsvärmen till traktamente,
eller reser sig fogelskrämman, såsom en bister förmyndare
för sina pupiller: äpple-, körsbärs-, plommon- och päronträd.
Annat förhållande är med qvinnan. Hon slingrar sig
visserligen, som vinrankan eller murgrönan, lätt omkring sin
stam, och gör det med besked; men blir stödel undanryckt
eller kullhugget, så faller hon tillbaka och blir krypväxt;
ty hon är fastvuxen vid sin plats och äger ej förmåga af
flyttning. Magister Falallelej gick visserligen en fem à sex
veckor med hängande läpp, liksom ban burit ett slags
sorgflor framtill. Men efler hand blef bröstet allt mera lätt,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:37:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dfcsamarb/5/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free