- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Femte Delen. Romaner och noveller /
62

(1847-1852) [MARC] Author: Carl Fredric Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sedermera öfvergått till ett blott smicker eller en tom
formalitet. Den påminte menniskorna om en af deras rigtigaste
pligter: tacksamhetens, i händelse ordspråket står fast: att
jorden icke bär någon tyngre börda, än en otacksam menniska.
Samma vackra bruk följer jag nu, då jag till dig, min gamle,
vördnadsvärde Lärare, egnar denna ringa bok. Jag vet ingen
för mitt hjerta närmare. »Fader och moder de ligga ren på
bår», säger den gamla folksången och deras ben äro längesedan
multnade i jorden. Näst dem, lärde jag af dig redan i min
barndom, att vörda öfverhet och lärare. Den förre står mig
för högt, och min bok är dertill alltför ringa; den sednare
känner mitt hjertas mest förborgade vinklar, han vet alla mina
svagheter och fel, och förstår således både att rätta och
förlåta dem. Alltså till dig, i din hand smyger jag mitt lilla
exercitium. Visst var du någon gång nog sträng, och ville
upphemta, der du icke utsådde; men der du sådde, sådde du
med nit och kärlek en sådd, hvilken sedan uppväxt hos
mången af dina lärjungar till ihärdig flit, outtröttligt arbete,
ordningssinne och strängt alfvar i verk och gerning. Der/öre
har kanske aldrig någon lärare varit på en gång så fruktad
och ulskad som du, och om detta blad händelsevis skulle
komma att läggas någon af dessa dina fordna lärjungar under
ögonen, är jag viss på, att en tår skall smyga sig fram ur
deras Ögon, ej så mycket vid minnet af deras ungdom och
skol-tid, som fast mer vid erinran af dig och ditt obegripliga
och outtröttliga nit.

Om jag nu med denna min lilla bok kan förmå framlocka
på den åldrige, si/fverhårigc Patriarkens kinder någon
glädjestrimma, väcka, med ett ord, en löjets och skämtets oskyldiga
tjusning i hans själ, skall jag anse mig nog belönad. Jag har
kanske mången gång fordom gjort, honom mycket bekymmer och
mången ängslan.

Lef säll i din trefliga hydda, der hon står och speg lar
sig med templet vid sidan i den klara Sömmens bölja, omsusad
af täcka björkdungar och sorlande bäckar, och låt mig alltid
få räknas bland antalet af dina trogne och tillgifne lärjungar!

C. DAHLGRKiY

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:37:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dfcsamarb/5/0074.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free