Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
och språkmästare m. m.» samt med denna cirkumfilisnärt
eller lockbeta på slutet: »att på kostnaden göres intet
afseende.»
»Nu skall det ta», sade grossörskan, i det bon kastade
sig upp i vagnen, och slog sitt bomärke i sitsen. Pytt
heller! Ingen anmälde sig. Det syntes som hela verlden
blifvit förstockad, alla dansmästare fått podager och alla
språkmästare tungspenan nedfallen. Grosshandlaren gick för
sig sjelf och smålog; men vågade ingenting yttra.
Ändtligen en afton knackade det på salsdörren. Det
var just i skumrasket, då lykttändarne vandra omkring med
oljekrukan och bomullstappen, för att befordra upplysningen.
— »Slig in», ljöd en röst i salen. Det var grossörskans,
och en liten smalbent figur kom indansande, klädd i en
ur-växt ljusblå frack, nankinsbyxor, hvila strumpor, skor med
röda bandrosor och en liten randig käpp med skinnrem i
handen, en art af de barnkäppar bönderna föra in all sälja
på löfmarknaden. Grossörskan, i stället att fråga, hvem
personen var och om hans ärende, misle alldeles
koncepterna. Nog hade hon sett dansmästare i sina dar, och äfven
i sin ungdom haft en sådan till lärare; men en slik pjes
som denne, hade bon aldrig kunnat drömma om. I stället
tog den smalbenade figuren till ordet, och en ström
Fransyska, förenad med åtskilliga gester, liksom skulle mannen
legat och plaskat i en ruddamm, flödade från läpparne.
Grossörskans förvåning steg till sin höjd. »Nyss dansade
figuren, nu talar han Franska och kanske kan hun äfven
frisera, kommer allt omkring», mumlade hon för sig sjelf,
icke rätt vetande i hvad ända bon skulle börja med karlen,
det vill säga, antingen med benen eller hufvudet. Slutligen
besinnade bon sig och anhöll, alt mannen ville framföra sitt
ärende på Svenska.
Han androg då, det han, med anledning af annonsen
om en dans- ocb språkmästare, fattat det beslut att resa till
hufvudstaden, för alt i egenskap af en dylik lärare engagera
sig. Han vore såsom sådan i sitt slag anställd, nemligen
i staden Arboga, der ban äfven hölle rakstufva. »Från
Arboga och håller rakstufva och är både dans- och
språk-mästare, min själ rätt vackert på en gång, att öfva både
händer, fötter och tunga», utbrast grossörskan; »det var di
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
