- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Femte Delen. Romaner och noveller /
132

(1847-1852) [MARC] Author: Carl Fredric Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

132

Sedan vi med största noggrannhet nagelfarit alla dessa
detaljer, vilja vi vända våra blickar på sjelfva husets personal.

Handelsmannen var en gammaldags, ärlig borgersmän,
hvilken, ända till riksdagen i Norrköping 1800, suttit på
sitt kontor i nattmössa och nattrock, utan att genera sig.
Af undersåtlig vördnad for det kongliga hofvets och rikets
ständers närvaro, aflade han från den stunden sin älskade
habit, och satt numera i stället på sin höga kullerstol i en
brun frisrock och med kaschett på hufvudet. Annars
befattade ban sig föga med det som passerade utomkring, lade
sig aldrig i politiken och rördes af revolutionen 1809 ej
mer än en sten; han var nöjd, blott han sjelf fick sitta
i fred vid sin pulpet och skrifva. Han var en flitig
kyrko-gångare, och uppslog alltid vid hemkomsten i sin stora
bibel ingångsspråket, samt lade en påfogelsljäder emellan till
nästa gång. Spektakler, baler och dylika förlustelser kände
han blott till namnet. Skulle ban kosta på sig någon gång,
så var det att gå och se på utländska djur; emedan han
sjelf farit utrikes och vid samma tillfälle hemfört en apa
och en stor sköldpadda från Ostindien. Blott sommartiden
gjorde han ined sin familj små utvandringar, hvarvid mat
medtogs; och ålåg det då fruntimren alt samla de
»hälsosamma» kumilblommorna till fotbad, och den »magstärkande»
renfanan alt nyttja mot förkylning och buggsår.

Hans hulda maka, Agatha, var honom snarlik; dock
vida yngre till åren, samt’ mera fryntlig och glad. Hon
lade sig visserligen lika så litet som sin man på politiken,
kände knappast någon högre person i samhället än stadens
borgmästare och prost; men hade deslo djupare kunskap i
allt som rörde grannstaterna, det vill säga granngårdarne.
Hon var en mycket driftig husmoder, högst arbetsam och
oförtruten. Allting i hushållet gick utan buller, tyst som
på tå, och efler en viss gifven slentrian. Hvarje sak
förslod hon använda till nytta: törnrosorna till potpourri,
äppleskalen till rökverk, de affallna fjädrarne ur gåsvingarne
till pennor för kontoret, och den stora almen alt deri
upphänga sina garnhärfvor till blekning. För öfrigt var hon
något fetlagd, så att den blårutiga näsduken i fickan af
det breda förklädet slod ut å ömse sidor om sin höga kuller,
som den yfviga blasten af en välbehållen kålrot.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:37:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dfcsamarb/5/0144.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free