- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Femte Delen. Romaner och noveller /
137

(1847-1852) [MARC] Author: Carl Fredric Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

137

tänkte på sina fräknar, såg på sin klädning, den bästa bon
hade, och var lika litet slug på saken, som sin kära pappa.
Agatha stod och lekte med nyckelknippan, såg ned och
kunde ej heller rätt finna sig i de nya anstalterna. —
Grossörskan afbröt tystnaden, i det hon steg upp: »se så,
svåger, gå ej och lyft der på stolarne; det är bättre, han
låter bära ut dem i vedboden, och ställer den gamla
skräpklockan på vinden. Ar det menskliga tapeter det här? De
äro ju trasiga och lappiga.» — Härvid fattade bon i en flik
af dem, ocb drog en lång rispa ända ned till golfvet. Vid
åsynen häraf reste sig de grå håren på faster Malins
hufvud, hon tog genast sin handduk och började löpa fram och
åter i alla rummen, under det hon mumlade for sig sjelf:
»min Gud! sådan menniska vi fått i huset. Hon kommer
visst att vända upp ocb ned på allting.» — Derpå framtog
hon de tjugu gängor synade och åter insatta tofflorna,
insvepte dem i handduken, trippade igenom salen till
Colom-bines rum, der hon ställde dem in i kakelugnen, under lyst
bifogande: »här skall ni åtminstone få stå i fred för den
pulfverhäxan.»

Emellertid, efter hvad redan kan synas, hade
grossörskan inom en timma öfvertagit busbondeväldet i huset.
Ingen annan tordes knysta, och sjelfva tjenstefolket började
att i henne se sin verkliga och egentliga matmoder. Så
lopp den första aftonen till ända, och välsignades med en
god sömn om natten, med undantag för Colombine, hvilken
blifvit alldeles yr i mössan öfver det instundande badet,
fräknarne, läromästarne, den nva garderoben, balen och
mera dylikt.

Tidigt på morgonen befallte grossörskan fram sin
ka-lesch. Handelsmannen tillsläppte hästarne. Hvad bon hade
i tankarne, visste man icke, och vågade ej heller fråga; man
blott gissade, att det var i några angelägna bestyr med
afseende å gårdags-samtalet. Ungefär efter halfannan timma
återkom hon. Men ett slikt uppträde har läsaren troligtvis
aldrig skådat. Hela gatan utåt följde en lång procession af
kärror och vagnar den sakta framskridande sviskonkärnan.
Faster Malin, som hörde ett ovanligt buller, tittade ut, och
då hon blef varse den långa raden och det myckna folket,
slog hon i högsta förskräckelse igen fönstret, så att huset

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:37:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dfcsamarb/5/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free