- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Femte Delen. Romaner och noveller /
147

(1847-1852) [MARC] Author: Carl Fredric Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

147

Femte Slussen.

Bei Kloka Gubben i Skogen. Anden i skåpet. Dansmästaren
berättar sina lefnadshändelser. Ben resande Lorden.

Spådom och tröst. Afskedet.

In i Kålmården, vid sluttningen af en kulle, låg ett litet
enstaka hus, omgränsadt af skogsbevuxna berg. Dit ledde
en smal körväg, som ändades i en gångstig, beströdd med
förtorkade barr och ruggiga grankottar. Vid kullens fot
hvilade en spegelklar sjö, och utsträckte sina båda armar
till höger och venster om den lilla byggnaden. Den ena
armen slutade vid en hasselbeväxt äng, och höll, liksom
med hopknipt hand, stora qyastar af calmus, hvilka mellan
näckrosorna uppsköto sina svärdslika blad. Genom ängen
framsilade en bäck, hvilken hade sitt upphof från ett längre
bort beläget kärr, der squattram, tibast, vattenväpling och
getpors utbredde sina ymniga förråder. Den andra armen
stödde sig mot höga bergshällar mellan ett svedjeland, der
johannisörten och ormbunken betäckte en* mängd stenören,
från hvilka ögat leddes till ett mera högländt och jemnt
fält, öfversålladt med brandgula Sankt-Hansblomster. Här
var sålunda ett rigtigt apothek med calmus, hypericum,
arnica, menyanlhes, m. m. Lägger man härtill enbären på
backarne, flogrönnen i bergsskrefvorna, grankådan och
myrstackarne i skogen, iglarne i kärret, ormarne, som solade
sig i svedjelandet, och slutligen doktorn sjelf, hvilken
vandrade omkring att saml» örter, spindelnät, svalbon, lysmaskar,
blod af läderlappar, midsommarsdagg och så vidare, så har
man ett ungefärligt begrepp om stället. Det låg dessutom
ödsligt, midt i ihåla skogen. Dånet af någon åkande
hördes der aldrig, och sällan prasslet af någon menniskofot".
Kråkan och korpens rop voro de enda ljud, som afvexlade
med ufvens och ugglans.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:37:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dfcsamarb/5/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free