- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Femte Delen. Romaner och noveller /
172

(1847-1852) [MARC] Author: Carl Fredric Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

172

drifva öfver hennes hufvud, och efler dem följde hattaskar
och toma eau de Cologneflaskor. Sjelf tumlade hon,
intrasslad i sin egen kappa, öfverända med stolen till black
kring benen.

Det förskräckligaste buller uppstod. Ambrosio och
Colombine flögo ut i sälen, der Malin ännu gick och letade.
Colombine ropade: »faster! det spökar i garderoben, eller
också äro tjufvar der.» Malin for upp som en raket,
kastade ifrån sig allt hvad hon bar i händerna, slog dem
tillsamman och skrek: »jag kunde väl tro det, då min
handduk är sin väg, att här äro tjufvar å färde.» Derpå
skyndade hon in i lektionsrummet, der bullret och krafsandet
ännu fortfor, och sköt regeln Tör garderoben; ty, oaktadt
sin vanliga rädsla, var hon vid dylika tillfallen den mest
rådiga och tilltagsna. — »Se så», sade hon, »tjufvarne äro
i godt förvar, och nu hoppas jag min handduk äfven skall
komma i dagen.» — Derefter lopp hon ur rum och i rum,
och slutligen till kontoret, hvarest hon ropade: »kom för
Guds skull upp! Det är tjufvar i garderoben.» — Snart
var hela husets personal församlad. Den ene beväpnade sig
med eldgaffeln, en annan med såstången, en tredje med
eldskyffeln, och så vidare. Handelsmannen lopp sjelf från
stolen i kontoret, rustad med papperssax, och
kontorsbetjenin-gen med bessman. Malin grep en spruta: »emedan», som
hon sade, »det vore ett förträffligt instrument att dermed
traktera skälmar; de kunde för det i ögonen inträngande
vattnet icke se, och sålunda lättare gripas.» Innan man
likväl ryckte närmare, beslöt inan att hålla krigsråd.
Resultatet, och som alla tyckte vara det rådligaste, blef, att innan
några vidare åtgärder vidtogos, efterskicka ett par
polis-betjenter, »på det allt», som orden föllo, »i laga ordning
måtte för sig gå.» Griphumrarne kommo jemte en smed.
Man bultade. Intet svar, blott ett tungt pustande. Alla
stodo i högsta hugg: såstången och eldgaffeln å ömse sidor
om garderobsdörren, midt framför litet längre bort tvenne
bessman med dugtiga läggar och ett pund bly i ändan, bakom
dem eldskyffeln och papperssaxen, samt i dörren till
rummet tvenne knöliga björkträd. Denna gata af basande,
på-knölandc och stickande instrumenter syntes vara
ogenomtränglig. Nu uppbröts dörren. — »Låt mig först komma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:37:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dfcsamarb/5/0184.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free