- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Femte Delen. Romaner och noveller /
224

(1847-1852) [MARC] Author: Carl Fredric Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

224

sande om halsen. Men här var ej tid på att orda eller
smeka. Regentinnan var åter anländ i sina stater, och
statsmaschinen måste genast sättas i gång. Allt hvad lif
och anda hade, kom i rörelse. Alla lådor utdrogos, alla
stolar öfverhöljdes med klädespersedlar, och i alla speglar
skådade sig fysionomier. Tillrustningarne angingo dock
egentligen grossörskan och Colombine. Agatha hade
un-danbedt sig balfarden, och Malin kunde naturligtvis ej
komma i fråga. Grossörskan pinade sin arma panna med eau
de cologne och -ägghvita, för att göra den förklarad.
Colombine öfvergöts med återstoden af den dyrbara
kröningssmörjan, och af den röda salfvan i porcelinsburken lät
grossörskan sätta på sig en och annan smäck, på det, som hon
sade, i fall bon skulle blekna vid de kungliga personernas
annalkande, det mindre skulle märkas. Under tiden hördes
den ena vagnen efter den andra rulla fram öfver de
närgränsande gatorna. Vid hvarje rullning rullade det äfven
i grossörskan innersta. Klockan åtta sutto de ändteligen
balklädda i vagnen. Agatha slöt sin dotter, som Milka sin
Rebecka, välsignande i famnen, och Malin kunde ej afhålla
sig att gråta vid atfiirden.

Att nu beskrifva den min, med hvilken grossörskan
Vierdumpel inträdde i danssalongen, är rakt omöjligt.
Hø-gardts pensel skulle ej förslå härtill. Deri låg någon ting
på en gång så triumferande och tillika så mokant, liksom
skulle hon velat säga: »ser ni ej, alt det är grossörskan
Vierdumpel, som nu nalkas!» Tätt invid sväfvade en
fullkomlig motsats, Colombine. Hon såg forsagd och bäfvande
nt, alldeles som vi skulle föreställa oss oskulden, stadd vid
skiljovägen, der dygd och vällust träda henne hvar för sig
till mötes. Grosshandlaren kom några steg efter, liksom
skulle ban ej hafva hört till det inträdande sällskapet.
Balen var redan börjad, och första kadriljen dansad. Genast
vid sin ankomst väckte Colombines skönhet den allmänna
uppmärksamheten. Till höger och venster hviskades: »hvem
•är den vackra flickan», med bifogad anmärkning, »än den
der stora költmassan, som följer henne vid sidan?» —
Också var hon denna afton skönare än eljest. Det låg någon
ting på en gång så blygsamt och så försmäktande i bela
hennes väsende. Salen hvimlade af menniskor. Många voro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:37:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dfcsamarb/5/0236.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free