Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
med nöje, och vi lofvade vid afskedet att snart återse
hvarandra.
En vecka förgick, och nästan hvar dag, då ledigheten
medgaf, såg jag den älskvärde ynglingen hos mig. En
oförklarlig dragningskraft, man må nu nämna den sympathi,
likstämmighet i åsigter och känslor eller hur som helst,
sammanband oss allt närmare vid hvarandra. Under hvarje
besök upptäckte jag alltid någon ny intagande sida hos
honom. Jemte ett slags beläsenhet, ovanlig vid den åldern,
isynnerhet i de sköna vetenskaperna, och förnämligast
poë-sien, öfvade han med stor färdighet musik, och hade, hvad
jag sedan fick veta, deri nästan varit sin egen läromästare.
Ja, han hade jemväl försökt sig i kompositioner, hvarom
mera längre fram. Nu nalkades pingst, »hänryckningens fest»,
för att tala med Tegnér, och jag beslöt bivisla
gudstjensten, för att under tempelhvalfven nedlägga mitt hjertas
fullaste känslor inför den allmagt, hvilken med sitt varde
ånyo framkallat den leende våren och uppbjudit menniskan att
fira dess högtider. Ännu en bevekelsegrund förde mig
härtill. Jag hade för många år sedan på denna dagen, i
nämnde helgedom, gått första gången till skrift. Med vårens
lekande bilder sammanblandade sig nu den flydda
ungdomstidens. Jag såg mig som gosse stå på den stora gången
med psalmboken i hand, och de små händerna hopknäppta.
Jag igenkände med rörelse platsen, der jag alltid brukade
sitta och afhöra predikan, och valde mig just denna, för att
från den punkten, liksom i ett enda andedrag, åter samla
alla mina fordna känslor och betraktelser.
Gudstjensten fortgick som vanligt efter sin föreskrifna
ordning, och predikan förekom mig rätt uppbygglig och
kristelig, antingen, emedan det i sjelfva verket så förhöll
sig, eller emedan jag för tillfället var mera upprymd än
eljest. Efter dess slut framgick jag i högkoret för att i
stillhet på en bänk, som stod något afsides, åskåda
ungdomens framträdande till nattvardsbordet. Medan psalmen
dertill sjöngs, nalkades oförmodadt min unge vän, hvilken jag
ej förut blifvit varse, ställde sig på sidan bredvid mig, då
följande korta samtal föregick. — »Denna dag är för mig en
af de högtidligaste under min lefnad.» — »Visserligen
äfven för andra. Det är pingstdagens fest, som begås.» —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
