Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
247
den. Dagen var utsatt till den 11 Juni, som var en
onsdag. Jag emottog underrättelsen med glädje, emedan stället
ägde en vacker belägenhet vid en sjö, omgifven af täcka
löfskogar ocb ängar och hade dessutom en gästfri värd.
Jag ingick i min sofkammare, lade mig på sängen och log
någon lättläst bok i handen. Snart var jag inne i den,
och skrattade rätt hjertligt åt flera infall och
tokroligheter. Men ju närmare det skred mot midnatt, desto oroligare
blef jag. Det var mig omöjligt, att längre kunna fortsätta
läsningen. Jag försökte sofva; men det ville icke heller
lyckas. Jag återtog boken; men tankarne förmådde ej
medfölja. Jag lade henne ifrån mig, och började öfverväga,
hvad det kunde vara, som på ett så besynnerligt sätt oroade
mig. Då framställde sig som en blixt för min tanke den
betraktelsen: »Tänk, om din unge vän skulle plötsligen dö,
då skulle du visst sörja honom mycket? Dumma
fantasier», tillropade jag mig sjelf, »han är ju blott en 18 års
yngling! Hvarföre skulle han just dö så hastigt? Bort med
dessa griller.» — Jag tillgrep boken ånyo och läste; men med
lika slät framgång. Jag valde då en annan, och bläddrade
deri; men fåfängt. Tanken spelade beständigt åt samma
håll. — »Nå, så skall du då sofva, om du vill eller ej»,
hvarpå jag släckte ljuset, lade kudden till rätta, tilltryckte
ögonen, och tog den vanliga sömnställningen. Ändtligen
inslumrade jag; men uppvaknade ånyo vid tolfslaget från
kyrkotornet. Den första tanke, hvilken nu inställde sig, var
åter denna: ,»din unge vän dör snart», och den derpå
följande: »på hvad sätt skall han dö?» — I detta ögonblick
föreställde jag mig honom liggande på en grön strand, med
armarne i kors öfver det snöhvita bröstet. Länge förföljde
mig detta fantasispel, tills själen, trött och utmattad af
betraktelsen, ändtligen öfverlemnade min arma lekamen till
hvila och vederqvickelse.
Om morgonen blef min första sysselsättning, att tänka
på den förestående landtfärden. Jag ägde en liten nätt
trilla; men för att hafva allt i ordning till resan, beslöt jag
efterse om åkdonet, seldonen och allt öfrigt tillbehör vore
i vederbörligt skick. Jag hade låtit upphänga seldonen på
en vind. Kom allt omkring, hade råttorna förderfvat både
tömmar och remmar. Återkommen på mitt rum, fann jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
