- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Femte Delen. Romaner och noveller /
260

(1847-1852) [MARC] Author: Carl Fredric Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

260

Monsieur Trippendans ägde den egna talangen, att göra
sig bekant i alla hus och samqväm. Det gafs intet större
gille, ingen betydligare tillställning, hvarest icke monsieur
Trippendans skulle vara med och roa. Alltid såg man
honom med flöjten och Hvita Frun. De voro likaså
oskiljaktiga, som de vandrande musikanter, hvilka, under namn af
Tyrolare, stryka landet omkring, och merändels bestå af
tre: en karlfigur, ert hvit fru eller rättare svart, samt en
yngre person, gosse eller flicka. Monsieur Trippendans
hade icke fullt ut varit trenne veckor i hufvudstaden, innan
han kunde räkna ett par tjog bekantskaper i alla fyra
väderstrecken, så alt han var i ett beständigt löpande,
alldeles som de små djeflarne under slipningen i Friskylten.

Första uppseendet hade han väckt genom en predikan
i Enkhusel, hvilken han slutade med detta pathetiska
uttryck : och tårar skola bli de blommor vi strö mellan
hyddan och gr aj ven. Detta hade till den grad fattat en
Ijock och af rosen i benen besvärad friherrinna, alt hon
dagen derpå, till betygande af sin religiösa högaktning,
skickade predikanten en briljanterad kråsnål. Då hon ägde
mycket att säga i thékonseljerna, bidrog hennes
förespråkande icke litet att utbreda den hyggliga monsieur
Trippendans rykte, både såsom talare och sällskapsmenniska.
På det sednare anförde hon det ojäfaktiga bevis, alt
monsieur Trippendans, 10 minuter efter kråsnålens inhändigande,
stått i hennes förmak med presenten i hand, och »burit sig
alltför propert och honett åt.» Oberäknadt denna talande
åtgärd, tillkom äfven en lysande i sjelfva kråsnålen. Hvart
Trippendans kom fastades uppmärksamheten på nålen,
hvarvid han ej underlät, ehuru mycket blygsamt, det förstås,
omtala förhållandet. Han var annars till utseendet en liten
smärt figur: ansigtet stötle något på råtta, åtminstone
näsan och munnen. Det fina skägget utgjorde ett fullkomligt
murrhår. Benen smala, ungefär som tuppben; men lätta i
steg och vändningar. Det öfriga som en talgoxe, innan
han fått fjädrar.

Han stod nu midt på golfvet i baronens
mahogny-möblerade stora förmak, hvarest en ansenlig samling af
åtskilligt godt folk var att påträffa: baroner och friherrinnor,
fröknar, tanter orh anförvandter, kontrabasister, valtborni-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:37:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dfcsamarb/5/0272.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free