Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
Hjertat klappade högt, de fina fingrarne darrade, som
bokguld, i handen; ack! det var for hjertans bedröfligt.
Ändtligen, efter mogen öfverläggning, beslöt ban att
afbida morgondagen.
Vi vilja nu vända oss till kornetten Havre de Grace
för att efterse, hvad han möjligtvis kan hafva i sinnet.
Knappast hade han inkommit i sälen, förrän det föll honom
in att efterse, hvad paketet kunde innehålla. Hvita Frun
blef resultatet.— »Hvad jag var dum, som kostade min
plåtsedel på det spöket!»—Hastigt utföll ett bref. — »Was ist
das? Korrespondans! A Demoiselle, Demoiselle Mathilde
von der Feuer.»—»Dunder och blixt! hvad kan det
innehålla? Låtom oss efterse!» — Han läste.— »Ta mig knäfveln,
är icke den token kär! Men hvilken artighet har då Mathilda
kunnat säga, som till den grad förmått uppkoka det
hof-predikanlerliga blodet? Tålamod! Vi vilja examinera saken
vid hennes hemkomst.»
Hon kom, kusinen förevisade brefvet, och efter några
minuter hade han erhållit tillräcklig upplysning, att
alltsamman var ett blott och bart misstag. Mathilda å sin
sida blef alldeles förskrämd öfver att ett tu tre 11 en friare
på halsen. — »Tänk, om den fulingen kommer och gör visit
i afton för att tacka för sist? Dä springer jag min kos.
Det är ju en odräglig varelse! En egenkär stolle! och jag
— bästa kusin, hjelp mig, annars är jag olycklig!» — Sådan
var Mathildas elegi. Kornettens svar blef ett trösteqväde.
Hon skulle ej låta uppskrämma sig. Intet simplare vore,
än i fall han komme, säga sig vara borta. —»Ja», inföll hon;
»men då kan han komma tillbaka i morgon.» — »Så är du då
äfven borta.» — »Då kommer han i öfvermorgon, och så
alla dagar.» — »Gif dig tillfreds, vi skola styra saken till
rätta.» — »Bästa du! men för all del nämn ej något åt
honom härom. Han kan måhända vilja göra mig något ondt,
eller åtminstone tala illa om mig.» — »Allt detta skall ej
bekymra dig. Troligen glömmer han snart sitt föremål,
för att fästa sig vid ett annat. Se så, sätt dig nu ocb
hvila på stolen, din lilla fjolla, och var icke längre ängslig.
För att lugna dig, vill jag spela för dig något ur Hvita
Frun.» — »Bästa du, skämta ej med ett stackars
qvinno-hjerta! Laga blott jag slipper se honom, eller, hvad som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
