- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Femte Delen. Romaner och noveller /
267

(1847-1852) [MARC] Author: Carl Fredric Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

267

är klokast, sänd noterna ocli brefvet tillbaka. Det värsta
är, att du brutit det.» — »Gif mig paketet, jag skall
bestyra derom.»

Mathilda lugnade sig efter hand. Kornelten tog
paketet under armen och gick. Under vägen föll det honom
in, att det ej vore sa rasande, om man med denna alför
kunde drifva litet spektakel. I porten mötte han tvenne af
sina vänner, dem han anförtrodde hemligheten. Sex ögon
se alltid mera än två, och tre hufvuden äro mer
uppfinningsrika än ett; åtminstone borde det så vara. Genast blef en
plan utstakad. Kornetten föranstaltar om svar på brefvet.
Brefvexlingen fortsattes. Förtviflan, kärlek, enlevering,
allt inblandas i det lilla äfventyret. Blott ett fattas, en
qvinnofigur, hvilken ålager sig atl renskrifva brefven.
Intet var lättare än delta. Hos kornetlen befann sig en piga
i tjenst, hvilken svurit ett odödligt hat till alla prester,
emedan en af dem hade på hennes prestbetyg tecknat:
de-florata. Hon ansåg sig alltså både villig och skyldig, att
Jemna nödig handräckning. Likväl förbehöll hon sig, det
kornetlen ansvarade för alla menliga följder; i annat fall
kunde än elt klickord komma i prestbetygel, och deflorata
förvändas till ett äunu värre, nemligen depravata eller
något annat på ala.

Intrigen var hopspunnen, och följande förmiddag
afgick, med en pålitlig person, en så lydande skrifvelse till
monsieur Trippendans.

»Min bästa herr Trippendans! Jag är alldeles förtviflad.
Huru bar ni kunnat utsätta elt stackars qvinnohjerla för så
hårda prof? Hvi tillbakahöll jag icke mitt inres känslor,
tusen gånger lyckligare än nu, då jag ligger nedsänkt i en
afgrund af qval? 0! kärlek, hvad du är bitter, bittrare än
galla! Edert bref, med det nätta utdraget ur den lilla, söla
Hvita Frun* har jag erhållit, och far på det förbindligaste
tacka för eder uppmärksamhet, likaså mycket som förebrå
er oförsigtighet, att låta det komma i orätta händer. Mina
föräldrar veta allt. De hafva icke blott sett Hvita Frun;
men, hvad som värre är, edert bref. Jag har för dem
nödgats tillstå allt. Jag är förbjuden att visa mig för er.
För all del gör mig icke än vidare olycklig med edra besök.
Jag kan ej uttrycka, huru mycket det kostar på mig att bedja

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:37:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dfcsamarb/5/0279.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free