Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
ter; men äfven med klippor och skär, sandbankar,
beströdda med skeppsbrutnas stoft? Förtvifla ej älskvärda! Evigt
är jag eder trogen. Jag tänker, känner, brinner, vakar,
sofver och lefver endast för er. Förskjut, förkasta mig ej!
Låt mig åtminstone hugsvalas af en rad från eder hand.
0! detta förfriskande är mig ljufligare än all arla- och
ser-ladagg på blommorna. Får jag taga mig dristigheten, att
lill eder tröst ytterligare sända en liten stump ur Hvila Frun?
Ack, ni är då huld och hälsar till min flöjt! Slum och
bedröfvad hvilar ban nu på milt bord. Klingar han några
toner, är det endast sorgens och klagans. När far jag
återse er? Ode, hvi är din skickelse så grym! Tindrande
stjerna i skyn, himmelska hopp, öfvergif mig ej! Visa
mig vägen till den evigt oförgätliga, enda tillbedjansvärda
Mathilda, hon, hvars ständigt in i blekaste döden,
tillgifna-ste och trognaste tjenare,jag är och förblifver! Trippendans.»
Derpå följde en fortsalt brefvexling, hvilken vi här
nedanför vilja införa.
1.
Kornett Havre de Grace lill Monsieur Trippendans.
»Min situation blir med hvarje dag kinkigare och
större. När skyn är full af ljungeld, sänder han icke en, men
hundrade åskstrålar efter hvarandra. Ett grymmare öde har
knappast någon dödlig undergått, än det som väntar mig.
Mina föräldrar vilja tvinga mig att förena mitt redan
bortskänkta hjerta med en min kusin, kornetten Havre de Grace,
en vildhjerna, en basilisk, en öfversittare, en häst- och
menniskoplågare — ack, hvad jag är olycklig! Dagligen
ligger ban öfver mig med böner och tårar. Han är rik;
men hvad är rikedom mol en hydda och ett hjerta? Han
älskar mig; men jag kan ej älska honom tillbaka.
Grymma natur, hvi gjorde du mig intagande i hans- ögon! Gif
mig råd, sänd mig tröst! Snart, snart, bästa kungliga herr
hofpredikant! Ni, som hvarje söndag, eller åtminstone en
gång i månaden trampar hofvets trappor, ack, kasta er
inför majestätets fötter! Måla min belägenhet, ocb jag blir
nådigsl frälsad! Dock nej! Det gifves ingen räddning.
Skall jag taga in merkurium eller rymma? Grufliga tanke!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
