- Project Runeberg -  Samlade arbeten / Femte Delen. Romaner och noveller /
272

(1847-1852) [MARC] Author: Carl Fredric Dahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

272

niska Sällskapet. Jag besvär honom att blifva en medlare
i denna vigtiga angelägenhet. Han äger stort inflytande,
har trenne ordnar och är serafimer-riddare. Han är
dessutom ordförande i sundhets-komitéen, och förstår sålunda att
med sundt förstånd och klar reda bringa vår aifär till ett
önskadt slut. Mitt porträtt är, tyvärr, ännu icke färdigt.
Målaren klagar deröfver, alt jag ej kan sitta stilla. Och
huru är det möjligt, dä jag i hvarje minut endast andas och
lefver för er? Skall jag låta föreställa mig med eller utan
flöjt? Med broderad halskrage eller icke? Tvenne gånger
har jag låtit frisera och bränna mig hos perukmakaren.
Jag är ändå ej rätt nöjd dermed. I natt drömde jag, att
jag spisade kallops med eder kusin. Himmelen låte det ej
betyda något ondt! Farväl! dock ej för evigt. — Eder
tillbedjare Trippendan.i.»

5.

Kornett Havre de Grace till Monsieur Trippendans.

»Ha! jag förstår, ni älskar mig ej! Det är min
rikedom, min börd eller kanske milt utseende, som fängslat
edert flygtiga tycke, och hvilket ni vill gifva namn af
kärlek. Det var då dertill ni ville bringa mig! Nu inser jag
bela det afskräckande i edert fadda smicker, edra skenfagra
tal, edra bedrägliga försäkringar. Allt var blott en dunst,
ett förvillande irrsken, en förborgad snara, hvari ni velat
locka ett menlöst och okonstladt hjerta. Välan, så vare
då bandet upplöst! Föreställer ni er, att jag icke skulle
äga nog styrka dertill, så bedrager ni er. Ni känner då
alltför litet qvinnan. Höjd öfver min olycka, skall jag
äfven förstä att besegra henne. Ännu så länge det finnes
jern i Nordens øellar, skall det äfven finnas en dolk för
ett förkrossadt och förtvifladt bröst. Ja, så länge det
ännu gifves en rymd, der fogeln kan fara fri, en ocean, der
det våta elementets invånare kunna ila undan sina
förföljares försåt, en jordfläck, der en stilla graf kan
uppkastas, skall också detta hjerta finna en tillflykt, der det i
frid och obemärkt kan få klaga, brista och dö. Gack dä,
trolöse, att glömma den du svurit ditt hjertas lofven,
lemnat din dyraste förbindelse! Gack alt le ät mitt öde, ocb,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 20:37:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dfcsamarb/5/0284.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free