Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
279
kelse. »Ack!» suckade det i det andra; men under ett
återhållet skralt. Ändtligen^ öppnade monsieur
Trippendans litet mera på munnen : »Älskade Matbilda! jag vet icke,
hvart detta bär.» — »Till Liljeholmen, min utvalde, der
sker vår förlofning.» En ny kåre gick öfver ryggen på
Trippendans. Så hastigt hade han icke trolt sig förflyttad
under hymens välde. — »Nu äro vi bär», ropade det från
kuskbocken, »skall jag köra upp?» — »Till farstubron»,
sade damen. Vagnen höll, Trippendans hjelpte Hvila Frun
ur, man steg upp, kom in, begärde ljus, ljus kom och
uppasserskan var ej litet storögd öfver det unga paret.
»Mera ljus», sade damen, »hit med matsedeln, jag är
rasande hungrig, äfvensom min fästman. Slå i åt hyrkusken en
lång sup, gif mig att börja med en liten brun, kaviar,
porter, biffstek med lök, fort skynda dig. Mera ljus der
i kronan, tobak och pipor, en butelj punsch eller två,
ren duk, bakelse, smör och bröd och ost.» Trippendans
kunde ej begripa, hvar han hade sina ögon och öron. Han
stod som förstenad. — »Nå min älskade», sade Hvita Fru,
»hur står till? Hvarföre är du så försagd? Tag för dig?
Hvad är det som fattas? Ack! snart, snart klappar detta
hjerta endast vid ditt! Du svarar mig ej? Har du icke
med ett Ja lofvat mig kärlek i lif och död? Är denna din
känsla redan förkolnad? Älskar du mig ej mer? O! kom i
min famn, och låt mig med trohetens kyss besegla vårt
eviga förbund!» — Härvid uppslog hon slöjan. Ett.par
svarta mustacher trycktes mot de fina Trippendanska läpparne.
»Hu!» sade denne och höll på att svimmande falla
baklänges öfver en stolskarm. »Hu!» sade han än en gång, då
kyssningen förnyades. — Spektaklet var slut. Flat och
förstenad stod den kungliga hofpredikanten der, och kunde
ej förmå framföra elt enda ord. Ändtligen afbröt kornetten
tystnaden. »Hvad som är skett, min herre, må vara oss
emellan. Här återlemnar jag eder den arliga
brefvexlingen. Ni vill ej blifva min hälft; jag återtager då min hand..
Tack emellertid för godt sällskap! Hyrkusken är
liqvide-rad, vill ni resa, så är han färdig, vill ni en stund stadna
qvar, hjertans välkommen! Jag väntar just några vänner
och bekanta hit. Hvilket ni behagar.» — Trippeudans strök
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
