Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Blott en ring på vattnet skvallrar
0111 den fläck, där han försvunnit
och de tysta djupen hunnit.
Men där solens skimmer dallrar
och sin purpurmantel breder —
dit ner väg till glömskan leder.
Du och jag, som syndat, lidit,
syndat, lidit med hvarandra
och som världens lungor klandra,
fast till blods vi hafva stridit —
vi få ro i glömskans hallar,
öfver hvilka hafvet svallar.
Mjukt vår svepning tången väfver
och vår bädd blir djupets klyfta —
ingen vid vår graf skall snyfta.
Blott den dyning hafvet häfver
skall från oss, de döda, bleka,
som en hälsning lifvet smeka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
