Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på andra sidan hafvet: han drömde om en nyodling
i den vilda Västern, och som sin hustru såg han henne,
som han en gång ägt och nu var nära att förlora. Men
han fick inte mista henne: hon var det ljusa inslaget i
hans lifs mörka väfnad, och till hvad pris som helst
måste hon förbli det. Därför hade han handlat, som
han gjort. Men genom ett helt lif af arbete och ärlig
sträfvan ville han försona, hvad han brutit mot henne,
och följde hon honom nu af tvång, skulle det dock bli
kärleken, som höll henne kvar hos honom. Han
ville först vinna hennes aktning, och sedan ... ja,
sedan skulle hon till sist komma att älska honom, då
hon fann, att hon hade omskapat honom till en
hederlig människa. Allt det där blefve nu framtidens sak.
Gick hans dröm åter igen icke i fullbordan, skulle
hon lika fullt bli hans, och där ute på den oändliga
prärien, där tillhörde hon endast honom, och han var
hennes herre. Det var åter själfviskheten i hans
kärlek, som lade handen på den älskade och proklamerade
styrkans rätt öfver den svagare.
Han grep tag i en murken gren och rörde om med
den i elden, så att en kvast af gnistor steg upp mot
den mörka natthimlen.
Bränderna gåfvo ifrån sig ett starkare eldsken,
och de sofvandes utsträckta gestalter föllo Hök i
ögonen.
Strykern innehade samma ställning, som när han
somnade, men Hans hade vändt sig på sidan och vred
sig af och an under sömnen, som plågades han af
onda drömmar.
Höks blickar hvilade en lång stund på de sofvande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
