Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gränder öppnades dörren till nummer sjus
vindskammare och in trädde den äldsta dottern, Lisen.
Hon hade då varit borta från hemmet under en hel
vecka.
Modern, som satt och sydde, släppte nålen och
skuggade ögonen med handen, skarpt betraktande
den unga flickan. Pojkarna voro för tillfället inte
hemma: de voro nere hos smedens och lekte.
»H varifrån kommer du, olyckliga?»
»Å, utifrån.»
»Utifrån!. . . Från hvem?»
Det var, som ville nummer 7 kväfvas, och likväl
stod fönstret öppet.
Dottern tog ett steg fram i rummet.
Den gamla kände knappast igen henne.
Lisen hade icke den vanliga, nötta
bomullskläd-ningen på sig: hon var klädd i halfsiden, och en
mo-därn hatt med vajande plymer betäckte kokett det
lilla täcka hufvudet. Vid halslinningen blixtrade en
dyrbar brosch.
Nummer 7 reste sig upp, gick fram till dottern, och
grep henne hårdt i armen, i det hon såg henne rakt i
ansiktet med en blick af gränslös förtviflan.
»Hvarifrån har du fått allt detta?»
»Af honom,» svarade Lisen och sänkte de långa
ögonhåren, i det strömmar af blod forsade under den
mjälla huden.
»Af honom!»
Den gamla kvinnan sträckte sina armar mot
himlen, som ville ho-’ rycka till sig en blixt för att krossa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
