- Project Runeberg -  Tärnö Maria /
120

(1912) [MARC] Author: Daniel Fallström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Marietta färdades förbi krucifixet på väg till eller
från den lilla köpingen Touques, där hon om
lördagarna på torget afyttrade sina päron och aprikoser,
hvilka nästan smälte i mun liksom socker.

Nå väl, en vacker dag eller rättare sagdt afton, ty
dimman hade nyss fallit öfver Augedalen, och solen
dröjde endast kvar på det förgyllda korset på S:t
Pierre, öfverraskades jag af att se Marietta, när hon
på väg från Touques hunnit fram till »le calvaire,»
hålla in mulåsnan och stirra på mig med ett visst
förskrämdt, men på samma gång förebrående
uttryck. Jag låg också raklång på stenplattan och
rökte. Boken — Ludovic Halévys »Un mariage
d^mour» — hade jag kastat ifrån mig i det höga
gräset för att se solen gå ned bakom Mont Canisy. Men
från detta skådespel lockades jag återigen af de stora,
svarta ögonen, som stirrade på mig ner ifrån
landsvägen. Det var nämligen första gången Marietta
be-värdigat mig med någon uppmärksamhet, jag tror
hon icke ens sett mig under de föregående gånger
hon färdats förbi le calvaire. Hon såg nämligen
alltid rätt framför sig, till hälften i drömmar, och när
hon kommit midt framför korset, fäste hon blicken
med ett uttryck af oändlig hängifvenhet på
krucifixet och gjorde på samma gång korstecknet med sin
lilla bruna hand, därvid helt lätt med
fingerspetsarna vidrörande panna, axlar och bröst. Ja, man
hade rätt! — hon var verkligen mycket from, och det
var icke underligt alls, att prästen i Bonneville hade
ett godt öga till henne.

Men Marietta skulle göra mig ännu mer förvånad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jan 9 01:04:59 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/dftarno/0120.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free