Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den hade nog glänst bland gula led
i sommarsol, i vintriga nätter
och ledt en liten, men modig trupp
till storms mot Tillys lavetter.
Den hade nog förts af en tapper hand
för kung och ära i striden,
och djupa märken bar klingan än
ifrån den bragdrika tiden.–
Du gamla värja, jag väl förstår,
hvarför i sorgflor du gömmes;
för nya gudarna från i går
det gamla hånas och glömmes.
Du sorgsna värja, jag säger dig:
en gång du åter skall dragas!
Från rostad klinga ditt sorgflor då
af tappra händer skall tagas.
Du skall bli blank som i forna dar,
du skall bli stolt som vår ära,
och om det gäller — ännu en gång
du friska lagrar skall skära!
1889.
Smeden.
Han var en präktig typ, där han stod vid städet
med armarna hvilande på släggans skaft;
hans bröst, som hvälfde sig högt under
skinnförklädet,
talte, bättre än ord, om gammal svenskmannakraft.
Och hans blåa ögon, under buskiga bryn,
de lyste så trovärdigt varma och klara,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
