Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kaj.
Vi sutto inne i moln af rök —
den låg kring hjässan liksom en gloria —
då föreslog vännen-artisten Hök
att hvar och en skulle berätta en historia.
Det var trist att sitta där på kafét
i septemberkvällens skymning den tunga,
och läppja tysta på toddyn eller tét,
när man satt, artistfolk, tillsammans i klunga.
Nej, en historia, hurdan den var,
glad eller sorgsen, det kvittade lika —
bara gå på, om det brast eller bar,
fanns någon upplagd blott att predika!
Det skulle lottas, och lotten drog
tidningsskrifvaren Kaj, en lång en,
som, för hvart enda bloss han tog,
rökte en cigarrett åt gången.
Kaj var en ganska sällsynt gäst
på Operakafét, där man träffade samman,
knogade styft, höll sig borta mest
från muntra lag och stojande gamman.
Till lif och själ var han radikal,
och alltid fanns han i första ledet,
när det gällde i tidningsspalt eller tal
att slå reaktionens män ur brädet.
Han hatade grundligt all poesi:
hvad gagnar den till — han sporde — i världen?
Vi göda för mycket vår fantasi
och tänka för litet — voilå flärden!
Och dock man sade, att en gång Kaj
strött pengar omkring sig i långa banor
och lagt så gladligen ut på svaj
och följt i ungdomen nöjets fanor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>