Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och hvarje krona du öfrig fick,
hvar liten slant, som du kunde spara,
till banken följd af en önskan gick —
o, må det blifva till nytta bara!
Men hvad du samlade genom flit
på nöjets altare ut jag tömde
och ödeläde så, bit för bit,
den vackra dröm, som en gång du drömde.
O, om jag hade dig hos mig nu,
på knä för dig då jag skulle ligga,
och jag, som syndat så mycket ju,
af dig förlåtelse ville tigga . . .
Vi sutto tysta ett ögonblick,
och ingen sade ett ord i laget;
det var som någonting bortglömdt fick
inom våra hjärtan öfvertaget.
En gammal kvinna med snöhvitt hår
och hjärtevarm och trogen som ingen
stod fram från vår lefnads förflutna år,
och därför blef det så tyst i ringen.
Sopt. 1888.
En vintersaga.
Det hviner en storm öfver isen i natt,
och luften är fylld af gastarnas skratt,
och stränderna ligga som svepta lik
vid granarnas brusande sorgmusik. . .
Han spände hennes skridskor på,
och öfver vristen, smärt och hög,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
