Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och ostron brytas, och champagnen flöda,
och glömskan sitta såsom hedersgäst.
Men under dessa glada sommardar
sin man likväl ej alldeles hon glömde —
nej, hvarje litet bref som kärna gömde:
”nu, grisen min, finns ej ett öre kvar!”
Och pengar kommo, pengar östes ut
så hufvudlöst, som blott en kvinna kan det.
Hon med en axelryckning äfven fann det —
och skref igen, när kassan tagit slut.
En dag i juli kom likväl ett bref,
som sade henne, ”att det kunde hända,
att firman stupade, gick öfver ända...”
Här brefvet hon nervöst i bitar ref.
Det var då slut, det var då redan slut!
En ed hon stötte ut för första gången: —
slut, snöpligt slut i midten af säsongen,
se’n festen knappast varat en minut.
”Hans ställning rubbad!” Fattighjon till sist!
Man skulle sälja hennes guld och spetsar;
de skulle stötas ut ur fina kretsar
och kanske gå till mötes nöd och brist!
Hon hade gift sig — icke för att gå
som offerlamm vid mannens högra sida;
hon föddes för att njuta, ej att lida:
hon var och ville vara Fågel Blå.
Och bindas nu! — Hon framför spegeln stod
och mönstrade sin bild i glasets skifva.
Hon hviskade: en man nog skulle gifva
blott för en kyss, ett famntag lif och blod.
— Fallström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
