Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Två år tillbaka hennes tankar gå —
hur litet kände hon till lifvet då!
Nu först hon vet, hvad kärleken vill säga:
ej njuta blott, men lida för att äga.
Förr tog hon lifvet tanklöst, utan sans,
på rosor var det hela blott en dans.
Och balens brokiga och glada vimmel
Waldteufel gjorde med en vals till himmel.
Så blef hon kär — ett härligt svärmeri
med många kyssar, intet allvar i.
Förlofning, bröllop — praktfulla buketter,
en weddingtrip och nya toaletter.
Så, hemma, lifvet tog sin gilla gång —
hvar enda afton i en ny salong.
Man glömde nästan, att det fanns i världen
en vrå, som kallades den egna härden.
Först i kupén, när soarén var slut,
på tu man hand man möttes en minut.
”En magnifik supé, och scherryn sedan!”
Han fick ej något svar: hon halfsof redan.
Hon var hans hustru, han var hennes man —
för främmande de glömde bort hvarann.
Och nära var att lyckans fé, den blida,
för alltid vikit bort från deras sida.
Och nu det är som onda drömmar flytt,
som öfver lifvet högre dager grytt.
I barnaögon, strålande och klara,
hon läser tusen saker, underbara.
Nu hennes lif till sist har fått ett, mål,
och hjärtat ödmjukhet och viljan stål;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
