Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Förgäfves tårar de fällde
af svidande sorg och skam —
preussarnas linjer ryckte
långsamt, men säkert fram.
Då, midt i siaktningens vimmel,
plötsligt en stämma klang —
de vikande trupperna stanna
vid orden: "Allons, enfants . :
De stanna, nej, framåt de störta
i hejdlös, svindlande fart,
och öfver gevärsskotten ljuder
sången eldigt och klart.
Tillbaka preussare kastas —
ett andrum världsstaden får —
och segern kröner för stunden
en trasad fransk trikolor.
Men ännu förtäljer parisarn
med hänförd, lågande min
om den som sjöng Marseljäsen —
den vackra, mörka Francine.
Tystnad.
Han låg med hufvudet i hennes knä;
hon stödde sitt mot karmens mörka trä;
på fönstrets rutor, höljda lätt af dimma,
föll månens skimmer som en mattblå strimma.
”Hvi tviflar du, min son, och vill ej tro,
att, när en gång vi sänkts i grafvens ro,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
