Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Genom vinternattens mörker tunga
sjunga
änglarna ännu som förr,
sjunga:
”Ära vare Gud i höjden, frid på jorden!”
framför krabbans dörr.
1890.
II.
Rakt upp mot himmel, gnistrande blå,
från palats och stugor rökarna gå —
nu är julen kommen till norden!
Och i furstekök och i bondespis
nu kokas det doftande gröt af ris
till de grenljusbelysta borden.
Nu fira vi jul — denna signade tid,
som kommer i mörkret med ljus och frid
och vaggar med barndomens minnen
ett ögonblick alla sorger till ro,
att, när granen tändts i ditt eget bo,
det veknar i hårdaste sinnen.
Så ställ dig vid fönstret i vinternatt —
rundt om dig klinga ju barnens skratt,
och inne är fröjd och trefnad —
så ställ dig vid fönstret och skåda ut
och tänk dig, om ock för en kort minut,
att i mörker går fram din lefnad.
Tänk, att du irrar på snöhöljd stig,
att vänliga stjärnor ej lysa dig,
att ej hem dig väntar för natten —
den natt Han lades på krubbans strå —
Han, som gaf skydd åt de arma små
och åt törstande lifsens vatten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
