Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Allt bad man om. All världens yra fröjd...
och guld, som kunde framgångar betinga. —
Hur mången bad väl: låt mig vara nöjd,
om hvad du skänker, nya år, blir ringa!
Hur mången bad för andras lycka väl,
för nödens barn, de sorgsna och betryckta,
hur mången bad om ungdom för sin själ,
när håret hvitnar under år, som flykta?
Hur mången bad för detta kära land,
som nu i natten låg inför mitt öga
med frusna strömmar, liksom silfverband,
och djupa skogar under åsar höga?
För dig, mitt land...! O, gif, du unga år,
mod åt ett släkte, hvilket trött syns famla
mot idel njutningar, om ej det går
att girigt guld på guld i högar samla.
Gif mod, gif annan syn på tingen, du,
slå egoismens guldkalf ned i sanden
och låt det blåsa — det är tid ännu —
en storm af ungdom öfver nordanlanden!
1891.
IV.
Jag satt i tankar sluten,
det knackade på min dörr —
jag såg i nästa minuten,
hvad aldrig jag sett förr.
En gubbe, böjd af åren,
med blicken nästan skum,
vid handen ledde våren
in i mitt arbetsrum.
4. — Fallström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
