Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och slottets salar få sig nya tak —
historiens visst hotade att ramla.
Men nya tak nu fordra allting nytt,
och arkitekten ritar, snickarn hamrar,
och snart för slottet har den dagen grytt,
då solen skiner in i nya kamrar.
Kritiken synar, finner verket godt:
i tidens stil man troget restaurerat.
Man ljuger skändligt, tro mig, stolta slott,
det är din ålderdom man profanerat.
Väl lysa rummen uti ren gotik,
och väggpanelningen är präktigt skuren,
men alla dina minnen ligga lik,
och romantiken flyktat öfver muren.
1892.
Vive la France!*
Om dig jag kunde måla, Gallia,
med ord dig måla uti färger bjärta,
du skulle springa, strålande och ung,
ej ur mitt hufvud fram — nej, ur mitt hjärta.
Du skulle stå där stolt, med pannan lyft,
med slitna länkar kring de fria händer
och peka fram emot den drömda värld,
där öfver folkens lycka sol sig tänder.
Du är den eldstod, hvilken visat väg,
du har med svärdet tyranniet krossat,
din var den sång, som öfver världen flög,
och hvilkens toner själarna förlossat.
* Det Frankrike, som var, och som jag dyrkat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
