Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
o, helga frihet, lofva vid hans kista
att värna detta land, ty det är ditt!
När Nötre-Damens koppartungor röras
och deras stämmor öfver Seinen gå,
skall ekot af dem öfver världen höras,
och folken bedja för Sadi Camot.
Juni 1894.
Vid Anders Flodmans graf.
Det unga, spirande släktet till storm
har låtit signalen ljuda.
Den gäller hvad helst af föråldrad form,
som på gamla lögner vill bjuda —
det gäller få fram i färger och dikt
naturens egen brinnande bikt.
Det gäller få fram, hvad tiden vill,
hvad som ligger den närmast om hjärtat,
att visa på kräftsåren hör oss till,
om också vårt namn blir svärtadt,
om också man hånar oss dag ifrån dag —
hvem vet, om ej snart står det segrande slag!
Hvem vet, om ej snart de störta omkull,
de gamla systemer och lagar,
som skrefvos af gudar af stoft och mull
i afguderiets dagar?
Det stundar till handling på skilda håll;
för länge man kastat med fraser boll.
Jag tidens susande röster hör,
hur klagande hemskt de låta,
ej bilda de just någon stämmande kör,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
