Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Trupperne inskeppades i Brest, och hela convoien
under Guichens befäl, bestående af 19 urlogsmän utom
fregatter och 450 transportfartyg, utseglade den 4 4 Dee.
4784: hvarthän, det var ännu en hemlighet, och därför
voro särskilde numror och bokstäfver gifne åt skeppen,
då alla ej skulle taga samma kosa. Men de
uppmärksamme Engelsmännen passade på och, gynnade af dimma
och oväder, afskuro och togo efter någon strid redan vid
Ouessant under amiral Kempenfelts befäl en hop
transportskepp med en mängd soldater, artilleri och
förnödenheter, utan att den betydligt öfverlägsna franska flottan
kunde hindra det .Skeppet, på hvilket v. D. var, blef
ock illa tilltygadt och måste, sedan det lika med den
öfriga flottan lidit mycket af stormar och sjöskador, jemte
denna återinlöpa i hamn. Alla refvorna botades,
förlusterna ersattes, och i början af Februari 4 782 afseglade
åter en stor sjömagt.
Frankrikes mening med detta krig var att, med de
förbundne Hollands, Spaniens, Nordamerikanske staternes
och Ostindiska furstarnes tillhjelp, återvinua sin betydelse
som sjö- och colonialmagt och på Engelsmännen hämnas
den nesliga Versaillerfreden af 4763, genom hvilken det
förlorat stora besittningar i främmande verldsdelar. Till
den ändan understöddes amerikanska upproret kraftigt från
början, och skulle nu, sedan Engelsmännen under general
Cornwallis lidit nederlag och drifvits ur förnämsta
colo-nien, N. Amerika, anfall ske på deras andra källa till
rikedom och magt, Ostindien, där compagniet redan hade
stadgat sitt öfvervälde. Man väntade sig Engelsmännens
oförsonligaste fiendes, den oförtrutne, oböjlige och sluge
herrskarens af Mysore, Hyder Alts, verksamma understöd,
hvilket, i förening med de fördelar, Frankrikes störste
sjöhjelte, Suffren, redan vunnit och efter hjelpsändningen
troddes ännu skola vinna på hafvet, alldeles borde krossa
Englands magt i dessa trakter. Men fienden hade redan,
genom de vid Ouessant borttagne transportfartygen, fått
spaning på hvad man hade i sigte och genast afskickat
en god förstärkning till compagniet: detta jemte orsaker,
som i det följande skola omtalas, omintetgjorde den vig-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
