Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
selsätter sig träget nog; men (Jet är ej annat än
fåfängan, hvaraf han besitter en god del, som äggar honom
därtill. Han skulle vilja lära och omfatta alla
vetenskaper, om det vore möjligt, men utan att gå till djupet af
någon. Han är för öfrigt af ett saktmodigt och blygt
sinnelag, med en trög och inskränkt omdömesförmåga.
Hjertat år stundtals godt; mycket nycker. Utan någon
herrskande lidelse, den där skulle kunna drifva honom till
att begå dårskaper, skall dock ledsnaden ensam förmå
honom att göra dylika af värsta slag. Hela hans
tillvaro och lefnad är en bedröflig sak; ty han har ingen
trefnad, hvarken i sällskap, eller i ensamheten. Hvilken
egen ture till menniska.»
Huru träffande denna skildring af och öfver honom
sjelf är, kan nu svårligen bestämmas; helst sjelfkännedom
sällan faller på ungdomens lott, utan först efter många
brytningar och mycket aktgifvande på sig och andra
för-värfvas. Ynglingen ser vanligen för ljust eller för mörkt
i afseende på sina egenskaper. Hvad man märker är,
att v. D:s sinnelag ännu var ungt, ej var satt; han
namngifver några af de drag, som följa honom lefnaden
igenom, denna orolighet i lugnet, dessa nycker ock
infäl-len, hvilke ännu voro afvita bemödanden att stå på egen
botten; deftna innerliga godhet, eget nog, förenad med
stränghet mot andra, men en än större mot sig sjelf.
Fåfängan, han talar om, är bland de allmännaste,
verksammaste driffjädrarne hos ungdomen, särdeles vid dålig
uppfostran, då bättre bevekelsegrunder för handlandet ej
blifvit inplantade, eller i ett yrke, såsom krigarens, där
äran spelar hufvudrole.
För öfrigt möta o?s, anmärkningsvärdt nog, i denna
lilla beskrifning, liksom uti ett par v. D:s ungdomsbref,
några drag af en bland dessa känslosamma, fåfänga
drömmande, sig och andra plågande, i grunden skefva, ofta
temligen kärnlösa personligheter, hvilka då vunnit verldens
tycke, tillapades och kommo i svang, sedan
mönsterbilden blifvit uppställd af Jean-Jacques, förskönad af
tjusande färgor, tagne, om det vågar sägas, ur hans egen
hjerteblod. Med Rousseaus författarskap, som visserligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
