Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
krig, där statskonstens hvälfningar ledt och dirigerat den,
ha lyckligtvis tillåtit, att hittills existera på dess tappra
förfäders renommée; nu ha de upphört, och nu var tid
och tillfälle att återställa Svenska namnets reputation. Det
har ock skett under campagnen (4 789), så att militairen
nu mer ej är blottställd för hela Europeiska militairens
högst billiga föragt.
Hvad nyss förut blifvit sagdt ger idée om Brigadens
tillstånd, då öfverste Stedingk fick befälet efter baron H.
Här blir nödvändigt att nämna hvad som passerat vid
denna brigade, sen kriget börjades, och innan öfverste
Stedingk fått befälet; så mycket mer, som man kan vara
försäkrad, att om denne herre haft det förlidet år, hade
sakerne nu haft en hel annan ställning i denna delen af
Finnland.
Äran är öfverste Sfcs föremål; trohet och lydnad
dess valspråk; intet hot, ingenting är i stånd leda honom
från den väg, dess skyldigheter honom föreskrifva; men
befälet var uppdraget baron H.
Han fick befallning att marchera till Nyslott, för att
bloquera denna fästning. Troupparne samlades på vanligt
sått, å brigadens vanliga mötesplats vid S. Michel,
hvar-äst de uppehöllo sig 3:ne veckors tid innan de afgingo
till Nyslott.
Ehuru baron H. detta ögonblick ej kunde
misstänkas för sådane saker, hvarutinnan han sedermera funnits
vara brottslig, blir det likväl obegripligt, att han på
sådant sätt samlade troupparne, och aldramäst, att han
uppehållit sig 3:ne veckors tid 8 mil inom gränsen, och
derigenom gifvit ryska hofvet tillfälle, att sätta Nyslott
Utur brefväxlingar från denna tid, af hvilka något i ett
blif-vande bihang möjligen skall meddelas, kan man se hvilket agg
dessa åren rådde emot konungen och hans gunstling, Armfelt, huru
krigsanstalterna ofta skarpt bedömas och klandras, samt hvilken
nöd, oordning, elände mångenstädes herrskade, ofta genom lätt«
sinne och fel i anordningarne. Detta krigs historia är ännu långt
ifr&n att vara tillförlitligt utredd eller skrifven. Konung Gustaf
var en herre, som icke gerna lät sig och sina åtgöranden
uppspanas, synnerligen där de slagit fel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
