- Project Runeberg -  Några anteckningar om och af general von Döbeln / Del 1 /
121

(1856-1878) [MARC] Author: Georg Carl von Döbeln
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tioner, i anseende till det hela, voro ganska fullkomliga.
Dess opiniâtreté (uthållighet) att fortsätta attaquen, ehuru
detaljen i utförandet gått ganska illa, är berömvärd.
Sättet, att med anfallet i Jockas förstöra fiendens plan,
och att med canonsluparnes attaque göra diversion, är
hvad man kan kalla militairiskt.x>

General Schultz för sin egen del flydde bort, så snart
han bemärkt sig vara kringränd. Icke desto mindre lopp
han fara att blifva tagen, emedan han måst fly genom
skogar, kärr och bergstrakter. Ryske öfv. lieut. Toll gjorde
»underverk.»

Yid priserna eller plundringen gick så oordentligt till,
att många, i äflan att göra byte, miste af sina egna
tillhörigheter.

Kongl. Maj:t belönade hvar och en efter förtjenst
och öfv. Stedingk blef utnämnd till generalmajor *).

De af fiendens styrka undanflyktade 300 man
fattade posto vid Laitasilda, 2 verst från Nyslott. Alla
fångna, sårade och friska Ryssar fördes till Randasalmi.
Brist på fältskärer gjorde, att de stackars sårade lågo \ 1
dygns tid med första förbindningen, så att åtskilliga haft
mask i såren. Detta orsakade ock, att ganska många
sedermera dogo på lazarettet i Jorrois.

Nu ryckte Svenskarne utan minsta hinder till
Laitasilda, där fienden förstört bryggan och genom starka
batterier ernade försvara sundet. — Vi förfärdigade ock flera
sådana, att hindra honom vedergälla oss för Parkumäki-

*) Det var då Gustaf III skref så artigt och behagligt: »Det
är då ej mera den olycklige Stedingk man bör kalla er, det är
den segervinnande, och detta så mycket mera, som ni efter grefve
Stenbock är den förste, som riktar, pryder min arsenal med
tro-phéer. Ni bar räddat Savolax, o. s. v.» Dock tadlade konungen
S:s ädelmod att åt ryska officerarne återlemna deras utrustning,
hvilken han bordt dela mellan sina trupper. Kyssarne bete sig
icke så. »Dessa artigheter från riddartidens krig synas mig
öf-verflödiga...» »Dock,» tillägger han, öfversockrande klandret, »efter
detta utbrott af tadel, får jag likväl säga, att jag i ert ställe
skulle törhända handlat som ni. Om artigheten ej hade från deras
sida varit förtjent, så hade hon varit värdig mig.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:01:12 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dgcant/1/0128.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free