Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strategiens fullkomlighet är den som afgör strider, ehvad
belägenhet tactiquen ock må hafva; också står gamla
romerska ordspråket fast: Ingenium militäre cui sit, cui mens
divinior.y> (att krigaresnille eger den, hvars själ bäst anar,
genomskådar (?))»
Politiken skulle naturligtvis under denna skiftesrika
tid sysselsätta mångas funderingar och särdeles deras,
hvilka så nära, som v. D., kände det nu i ständiga
segertåg triumpherande Frankrike. Tidningar voro dock i
denna trakt mera sällsynta, underrättelserna i dem mycket
magra, emot det öfvérflöd vår nygiriga samtid erbjudes;
så mycket mer måste skarpsinnigheten ansträngas hos dem,
som öfver statssaker ville eftertänka. Politik och
kann-stöperi öfver utländska ställningen voro redan förnämsta
kryddan i bref och samtal vänner emellan, v. D. skref
hela. uppsatser med förmodanden om huru det skulle gå
med förevarande krig eller freder, förmodligen för att
äf-ven meddela vänner och bekanta. I en sådan, Tankar
om fredsverkets hufvudpuncter, daterad några dagar
sed-nare, än nyss anförda (den 44 Dec. 1805), delar han
Europa efter sitt hufvud; och mycket häraf inträffade
verkligen sedermera; men besynnerligheter förekomma ock.
Sedan han med begynnelsebokstäfverne märkt Pommern
och Rygen och låtit dem tilldelas Preussen, kommer han
bland annat att tala om Malta i följande ordalag:
»Denna ofruktbara, ridderliga ö borde vara påfviska
stolens kyrkosäte, med fixerad revenu af catholska länder
utan# annan verldslig magt, — emedan Yicariens af
Qhri-stus och dess rike icke är af denna verlden, kunde den
åtnöjas med andelig beskattning från fasta landet och
in-qvartering på Valettas berghuggna fästning. Emedlertid
emedan den saken ännu icke hunnit mognad, kunde
En-gelsmännerne få behålla Malta, men Johanniter-Orden
upplösas, hvarigenom Tyska, Italienska och Spanska
Tungornas Commenderier och deras immensa revenuer icke
föllo denna ö och dess 45,000 invånare till godo, utan
desse borde upprätthållas med många millioner årlig
kostnad från England.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
