- Project Runeberg -  Några anteckningar om och af general von Döbeln / Del 2 /
19

(1856-1878) [MARC] Author: Georg Carl von Döbeln
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mycket värderade hans tapperhet och oförtrutenhet och var otro?
ligt öm om rättvisa på ärans fält, säkert i sin berättelse icke un>
derlåtit att på något passande sätt omförmäla honom, liksom han
nämner de som förde anfallet. Nu omnämnes han däri såsom
kommen ned efter det v. D. redan framsändt sina stormande, — och
ånfallet fortsattes ju i trots af Björnstjernas medförda befallning.

Slutligen berättar Björnstjerna: »Trummorna slå åter till
anfall, det gäller bron: inom några ögonblick var den i våra händer;
återtåget till Wasa’ afskuret och Ryssarnes venstra flygel i full
flygt mot Leohtala spång». Betta visar sig också vara något
hop-gjordt; ty bron låg lika litet som Kyrkbyn i fiendens
försvarSörd-ning eller var af honom besatt; den blef helt enkelt öfversprungcn
af de Björneborgare som först hunnit genom Storby, och hvilka
sedan å andra sidan ån jagade en mindre frånsprängd skara
Ryssar mot spången. Sin venstra flygel hade Rajewski redan, när
den förlorat Storby, indragit på norra åbrädden mot Ljuhtari till
en ny uppställning, hvilket utom annat bevisar det Wasavägen
aldrig ingått i beräkningen för hans strids- eller återlågs-rörelse.
Tvärtom hade han för sistnämnda ändamål innan drabbningsdagen
försigtigtvis beredt vägen åt Kuortane, hvarför han också gick så
lätt, utan vidare förlust undan med kanoner ocli allt. — Men
därest, hvilket ingalunda är sannolikt, Björnstjerna verkljgen hade
berättat hvad här lägges honom i mund, så måste hvem som närmare
blifvit bekant med dessa förhållanden långt ifrån att undra på,
snarare ursäkta de anordningar befälhafvande generalen gjorde,
(Björnstjerna låter dock först A:z noga recognoscera Rajewskis ställning
och talar sedan om fel i rörelserna och om fienden såsom han
stått i Kyrkbyn, söder om ån), alldenstund de som stodo honom
närmast, på hvilka han borde lita i dylikt, ej egde bättre reda
på hvar man hade sin fiende och, livad därmed sammanhänger,
huru han borde tagas.

Dessa origtiga framställningar synas uppkommit däraf att
man laggt till grund men illa fattat och uppmålat A:z’s rapporter
(hvars välförtjenta beröm om Björnstjerna man dessutom haft den
osmaken att här och annorstädes låta denne upprepa om sig).
När A:z nu omnämner hvilka den 14 Juli utmärkt sig, kommer
han omsider till sina stabs-adjutanter och lofordar synnerligen
capt. Björnstjerna »för den utmärkta nit och skicklighet, hvarmed
han sig utmärkt, i det han vid alla tillfällen visat en särdeles och
väl grundad uppmärksamhet på fiendens rörelser och med
redlighet sådant anmält, dels med sin närvaro sökt lifva mod och
tilltagsenhet, der faran var störst». Af detta sista uttryck låg då
nära för handen att låta Björnstjerna vara »en af de främste» i den
förfärliga striden, föra stormen på Storbyn. — Dock nog om detta
rika ämne för rättelse!

■ Öfver de stupade Björneborgarne reste folket i Lappo på sitt
fält några minnesstenar lång tid härefter. Denna enkla
tacksamhets-gärd åt trohet och tapperhet skola de i trakten förlagde Ryssar

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dgcant/2/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free