- Project Runeberg -  Några anteckningar om och af general von Döbeln / Del 2 /
89

(1856-1878) [MARC] Author: Georg Carl von Döbeln
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

hårdnackad, liflig fiende, hvilken visserligen nyss med framgång, fast
ifced kännbar förlust blifvit tillbakaslagen af A:z, men under nya
anföraren, genom sina stora förstärkningar, tedde sig kryare än
någonsin. Exc. K. afvaktade tillkomsten af v. Vegesacks
afdel-ning, hvilken han sport i dagarne säkert skola anlända, m. m.
som af vår berättelse skönjes. I N. Carleby-trakten voro däremot
förhållanderna helt annorlunda: härens afdelningar stodo nu nära
hvarandra på en väg, utgjorde 7,000 man, hade 3 dagars
försprång åt det inre före sin af häftiga tåg och strider mattade
fiende och inga andra truppef emot sig på marchen dit än de vid
Jutas af två våra bat:r slagne. Svenska hären var visserligen
också blifven svårt mattad och trött, men hvad med finska
soldaten äfven i slikt tillstånd kunde åstadkommas mot fienden, när
ett beslutsamt afgörande tag var å färde, det hade v. D. med
sina Björneborgare i deras sista strid visat, och »pappa Vegesacks
gossara voro ej ledsna vid bardalekar eller tågade gerna undan,
det är antydt. Samlade skulle dessa krigsmän säkerligen liksom
forut täflat med hvarandra i ansträngning och uppoffring nu då
det gällde-att icke låta sina dyrköpta segrars fördelar alldeles gå
förlorade, att bevara hären från värsta nöd under den bistra
årstiden, hålla den stridbar, så att landet icke snart hemföll fienden
till rof, m. m. allt som v. D:s klara och omfattande blick
förutsåg och hans själ anade. — Men hade i B:as förslag blifvit
skrif-vet, i stället för Alavo-, Lappo-segern, så skulle detta haft bättre
syn för sägen. Han hade då haft P. van Suchtelen, om icke till
eftersägare, åtminstone till medhållare. Ty denne, jemte flere i ,
kriget deltagande officerare, har rätt och på goda grunder, fast
helt enkelt, uttryckt sannolikheten af att ett framryckande i det
inre genast efter Lappostriden skulle beredt Finnarne seger och
en stark ställning under sommarn (se härom sid. 20 och öfv.
Blums uppgift sid. 21). Måhända har detta v. S:s yttrande
gif-vit upphof till B:ska förslaget, däri det af felseende kommit att
få oriktig tillämpning. Den som närmare känner skrifterna om
detta krig, spårar ofta i B:as berättelser likadana missgrepp och
omkastanden.

Det är alltså icke något vågadt att påstå det v. D. här äfven
är föregångare och B.ska planen en illa eftergjord, hvilket till och
med af blotta ordalagen står nog tydligt; — ej eller något
opassande, om vi låta v. D. (som från Lappo- till Oravais-tiderna icke
haft någon hvarken skriftlig eller personlig beröring med B:a)
tacka för, men afböja artigheten att hetas hafva »delat åsigterna»
i nämnda Alavo-förslag samt »antydt något likartadt, ännu sednare
och under betydligt försämrade utsigter». — v. D. ser man, om
hvilken det på ett föregående ställe i boken yttrats att »till högste
befälhafvare var han icke lämplig», (ehuru, som det synes öfverallt
där han var med och hade fria händer, hau slog sin fiende)
åtnjuter här den äran att dela illa fattade åsigter och sedan blifva
en dålig eftersägare af dem. Detta håller ingalunda streck med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dgcant/2/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free