- Project Runeberg -  Några anteckningar om och af general von Döbeln / Del 2 /
174

(1856-1878) [MARC] Author: Georg Carl von Döbeln
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

om förhållandet, från Granboda skickade ett jägarcompmi
sent pä qvällen till hans betäckning. Då Bänö vid
middagstiden för tredje gången anfallits, hade en rysk
parle-mentär framridit och för Wahlfelt tillkännagifvit det slutna
stilleståndet — hvilket naturligtvis hann vara Ryssarne
förr bekant; men som denne af sin befälhafvare ej blifvit
underrättad därom, så afslog han allt tillbud att begagna
detsamma. Landstormen som fått förlåtelse för sitt förra
uppförande härstädes deltog nu braf i dessa strider, och
från Granboda kunde ses huru fienden brände byar,
uppretad af detta deltagande och af motståndet han rönte.

Dessa förpostfäktningar, hvilka nogsamt bevittnade
den goda anda som rådde i truppen, kostade oss omkring
20 man i döde och sårade *). De hafva förmodligen
gifvit ryska historieskrifvaren van Suchtelen anledning till
sin, hvad kampen med svenska bataljoner beträffar, något
för mycket poetiska skildring: »En skarp köld utan blåst

*) Länge ljödo i deras öron som på Åland gjort förpost
kossackernas ohyggliga läten och qvicka traf, tissatassa-tissatassa å
isen med oskodda hästar. Bästa sättet att knäppa dem, hvilket
ock blifvit anbefaldt, var att ej skjuta, förrän bajonetten nästan
stod i hästen, annars spetsades soldaten af dem lätteligen. Då
vid något tillfälle en skicklig skytt ej följde denna regel, utan
sköt och felade och genomrändes af lansen, ropade lieut. baron

F. Ridderstolpe till de andre af fältvakten: »Skada på en bra
karl, men rätt åt den som ej lydde.» De öfrige togo sig sedan i
akt. — Vid slutliga återtåget blef den lilla skara, till hvilken R.
hörde, sedan hon äfventyrat och utsatt sig väl länge i fdktande
med fienden, i stället för att raskt tåga undan, innesluten och
fången, och B., plundrad in på bara kroppen, misshandlad och
tvungen att barfotad och naken löpa med till ryska qvarteret.
Härunder hade han på flera språk uttömt sin förtrytelse öfver
slikt barbari, okändt rättskaffens krigare emellan, utan att något
blifva förstådd. Men vid ankomsten hördes hans hårda utlåtelser
mot Ryssarne af någon högre krigare, som blygdes öfver beteendet
mot en tapper och redlig officerare, och skaffade R. ett rum,
hvar-eet han fick sköta om sig och hvila ut. När han efter lång sömn
uppvaknade, befunnos inlagde nästan alla honom frånröfvade
persedlar och saker samt fint linne ur befalhafvarens förråd: man
hade efterspanat och fråntagit plundrarne deras byte och snart
tillkännagåfvo höga klagoskri den bestraffning de undergingo och
som blef gifven till upprättelse för R.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 20:01:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/dgcant/2/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free